Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
hade i sikte. Till den ändan begärde han af
den preussiska landtdagen betydliga summor till
härväsendets ombildning, men landtdagen, som ej
kände Bismarcks planer, och äfven om den gjort det,
sannolikt skulle ansett dem för öfverdådiga, sade
bestämdt nej. Bismarck, som hade stod af konungen,
tog ändå under allahanda förevändningar de medel han
för ändamålet ansåg sig behöfva, och en vidtgående
konstitutionell strid utspann sig.
Från denna afleddes uppmärksamheten delvis genom
utbrottet af ett nytt polskt uppror. Omänsklig
hårdhet och rått öfvermod å den ryska, obetänkta
förlöpningar å den polska sidan hade än en gång kommit
det sekelgamla hatet mellan de båda folken att blossa
upp; och en våldsamt pådrifven knektutskrifning
var gnistan, som i januari 1863 kom det att flamma
upp i full låga. Men då ryssarne numera hade alla
trådarna af landets styrelse i sina händer, kom
resningen alltifrån början att sakna den enhetliga,
fasta ledning den så väl behöfde. Europas sympati
för det olyckliga, kämpande Polen var liflig och
stor, men yttrade sig mest i diplomatiskt skrifven,
helst Nappleon, med bägge händerna uppe i den
mexikanska saken, hvarken ville eller kunde draga
svärdet. Kyssland aktade föga på västmakternas
noter och fortgick med hänsynslös kraft i upprorets
kufvande. Därvid hade det en god hjälp i Preussen,
som Bisinarck med slug beräkning lät hålla trogen
vakttjänst vid polska gränsen till hjälpsändningars
af stängande. Det af bräck resningen härigenom led
påskyndade dess fullständiga kufvande, som ägde rum
på sommaren 1864. Återigen sändes många tusen polackar
att försmäkta i Sibiriens grufvor; och med utsikterna
till Polens uppståndelse såsom själfständigt rike
ser det sedan dess mörkare ut än någonsin.
Preussens tjänstvilliga hjälpsamhet i denna sak kom
det i det följande väl till pass. En annan fråga
skulle nu taga Tyskland och Europa i anspråk,
nämligen den danska. Danmarks fyrahundraåriga
konungahus hade först med sin siste konung Fredrik
VII vunnit folkets kärlek, men nu var det på väg
att dö ut. Olika grunder gällde för arfsrätten till
Danmark och de därmed förenade hertigdömena Schleswig
och Holstein. Den sålunda förestående skilsmässan
hade man 1848 sökt påskynda i hertigdömena genom ett
uppror, som understöddes från tyska förbundet, men
som undertrycktes af danskarne ]850. För att bevara
monarkien ostyckad bestämdes att tronföljden i Danmark
och hertigdömena skulle öfvergå till prins Kristian af
Grliicksburg, som menades bäst förena båda sidornas
anspråk. Men prins Kristian var som tysk ej afhållen
i Danmark, och dessutom hade i nordens tre riken en
nationell rörelse uppkommit, benämd skandinavismen,
som framför allt var rådande vid universiteten
och hvars mål var de tre rikenas förening till ett
statsförbund med gemensamt öfverhufvud. Som sådant
tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
