Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Sin förnämste medtäflare liar Ryssland funnit i
England, som under drottning Viktorias regering
(från 1837) genomgått en utveckling utan motstycke
i historien. Englands politik har alltmera bestämts
af dess ofantliga utländska besittningar. I Amerika
ha dess kolonier, med en landvidd täflande med
själfva Unionens, nått en rikedom, som täflar
ined långt folkrikare stater, och år 1867 bildat
en förbundsstat under engelskt skydd, men med
fullständig, nästan republikansk själfstyrelse, det
s. k. canadiska riket (Dominion of CanadaJ. Bildandet
af dylika förbundsstater synes förestå i Sydafrika,
där England på Napoleon I:s tid tog Kaplandet från
Holland och sedan utvidgat sitt välde under ständiga
strider med infödingarne - samt i Australien, där i
synnerhet efter de stora guldupptäckterna 1851 det
ena samhället blomstrat upp efter det andra under
fredligt odlingsarbete. Men drifhjulet för hela den
engelska politiken är dess ofantliga indiska välde
med sina 250 millioner människor. Då England 1849
genom sikhernas kufvande nått Indiens västra gräns,
nalkades det området för det ryska inflytandet, som,
motadt vid Bosporen, sträfvade att nalkas Indien. Ett
vidtutseende indiskt uppror, sannolikt ej utan dold
rysk tillskyndelse, kufvades med möda af England
1857-58; men efter 1864 har Ryssland kuf vät en
efter annan af Mellanasiens halfbarbariska stammar
och ryckt allt närmare Indiens gräns, intill dess
1885 en blodig sammanstötning i det mellanliggande
Afghanistan endast med möda kunde undvikas.
I England har, allt eftersom deras partier varit
rådande i underhuset, konservativa eller tories
och liberala, de forne whigs, suttit vid styret,
under det drottningen, som med obrottslig trohet
vidhållit författningen, ej äger annan makt än den,
som härflyter ur den allmänna vördnad, hvarmed hon
omfattas. .De mest framstående statsmännen ha varit
lord Beaconsfield (död 188]) å den konservativa
och Gladstone å den liberala sidan, båda rikt
begafvade män, den förre mera på hufvudets, den
senare mera på hjärtats vägnar. Den förre lade
mera an på en lysande, storslagen utrikespolitik,
medan den senare under sträfvan efter yttre
fred velat främja sitt lands väl genom kraftigt,
vidtgående reformarbete. Ofta ha dock konservativa
statsmän klokt upptagit liberala reformkraf, såsom
då Robert Peel 1846 genomdref det af Cobden och
Bright fordrade afskaffandet af spannmålstullarna
eller då Beaconsfield 1867 genomförde den andra stora
rösträttsreformen. Denna följdes 1884 af en tredje,
som gaf rösträtt åt nästan hvarje man med egen
hushållning och fullständigt bröt med den gamla
ojämna fördelningen af platserna i underhuset,
som lämnade blott få ombud åt storstäderna och
industribygderna, men ett stort antal åt små städer,
som behärskades af närboende adelsätter. Landet har
sålunda framgått från en öfvervägande aristokratisk
till en alltmera demokratisk författning. Den svåraste
stötestenen i dess samfundslif har varit och är det
olyckliga, i forna tider Enhvar sin egen lärare.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
