Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
världsdelarna vunnit en betydelse, snart på väg
att öfvergå Europas egen. Liksom vid medeltidens
slut England och Frankrike trädde fram såsom .de
första nationella staterna bland de provinsiella
feodalsamhällena, så synes . i vår tid den lättade
beröringen mellan skilda land på väg att framkalla
ett nytt slag af mera omfattande statsbildningar, som
man kunde kalla världsdelsstater. Såsom de första af
detta slag framträda Byssland och Amerikas förenta
stater, hvilka båda inom sig hysa möjligheter att
växa efter långt väldigare måttstock än de rent
europeiska staterna. Bredvid dem står England
med sina kolonier, hvilka småningom framstå såsom
med moderlandet sidoordnade medlemmar i det Större
Britanniens jätteförbund. Kina liksom Indien föryngrar
sig under den framtvungna beröringen med Europa, medan
i Sydamerikas republiker de nu något mera ordnade
och fredliga förhållandena tillåtit utvandringen
från det latinska Europa att vända sig dit. Till dem
sluter sig Brasilien, som 1889 förjagat sin gamle
frisinnade, afhållne kejsare Pedro II af fruktan
att under hans dotter hemfalla under det afskydda
katolska prästväldet.
Långt mera djupgående ha dock de ekonomiska
omhvälfningarna varit. Utvecklingen af
statsskuldsväsendet å ena och fabriksindustrien
å andra sidan har fortgått i det mest oerhörda
omfång, och i bredd därmed växer det på ett fåtal
hopade storkapitalet efter en måttstock, som fyllei
statsmännen med de allvarligaste bekymmer. I trots
af den obestridliga förbättring, som inträdt i
massornas tillstånd, framträder motsatsen mellan
deras fattigdom och ett fåtals hopade rikedom
i den bjärtaste dager och gör de förra mera
mottagliga for de nya omstörtande samhällsläror,
som i synnerhet vinna tillslutning i de jättelikt
växande städerna. Förtviflande om enskilda
lagstiftningsåtgärders förmåga att hafva eländet och
lösa den sociala frågan, ser socialismens alltmera
utbredda, genom Marx och Lasalle till vetenskaplig
form bragta lära ingen annan väg att nå detta höga
mål än att låta staten öfvertaga all industri, allt
jordbruk, alla yrken, af hvad namn eller slag de vara
må, och anställa samtliga medborgare i sin tjänst
såsom lika lönade arbetare. Detta samhällsideal möter
det häftigaste motstånd hos den enskilda verksamhetens
målsmän, som däraf frukta de vådligaste följder för
individens frihet och vårt släktes hela framtid,
men omfattas med så mycket större förkärlek bland
den stora industriens arbetare, som i andanom se
fabriksherrarnes rundliga vinst fördelad mellan dem
själfva. Märkligt nog ha dessa läror icke vunnit sin
största utbredning i det af så många revolutioner
skakade Frankrike, ej heller i industrilandet
England med en stadsbefolkning, dubbelt så stor som
på landsbygden, utan i det militä-riskt uppfostrade
Tyskland, där krigslydnaden vant folket att utan
knöt offra sin personliga vilja vid infogandet i
stora organisationer.
De mordförsök, som i Berlin 1878 föröfvades mot
kejsar Wilhelm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
