- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:409

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

409

England lifvades af en nationell fläkt, som gjorde
regeltvånget mindre märkbart.

Där nian tydJgast såg tidens första lynne afspegladt
var i komedien, som nu gick därhän i oblyghet, att
senare tider väl knappt sett dess make.

De tongifvande författarne här voro de lika kvicka
som osedliga Wycherley och Congreve.

Inom tragedien var Shakspeares anda utdöd, och de få,
som försökte följa honom, bland hvilka Otway blef
den mest lyckade, hade icke stort inflytande. Spiran
fördes af John Dryden, tidehvarfvets mest uppburne
skald, som i sina heroiska tragedier gjorde fåfänga
försök att sammansmälta några element från Shakspeares
tragedi med det franskt-klassiska dramats regler.

Denna riktning vann dock ej lång framgång. Den dödades
snart af den blodiga parodi den kvicke Bnckingham i
sin komedi Teaterrepetitionen gjorde på den.

Inom andra områden, lyrik och framför allt kritik,
var emellertid Dryden den tongifvande mästaren.

Prosalitteraturen har att uppvisa romaner, som gingo
samma väg som komedierna, samt, om man går utom den
rena skönlitteraturens gräns, de filosofer, hvilka,
såsom Locke, först uttalade de läror, som sedan de
franska encyklopedisterna vidare utfört.

Det var äfven från prosalitteraturen det omslag
inträder, som under drottning Annas tid kom till
utbrott och som återförde den engelska litteraturen
till den sunda moraliska sans, som den blott
undantagsvis saknat.

En föregångare till denna riktning var den ur folkets
led utgångne Bunyan, hvars lilla allegori Kristens
resa är en af världslitteraturens mest spridda
uppbyggelseböcker.

Sin egentliga grund i litterärt hänseende hade
den emellertid i de vittra tidskrifter, som nu
började framträda och som blefvo bestämmande för
smaken. Dessa tidskrifter, af hvilka Steeles The
tatler (Pratmakaren) och Addisons The spectator
(Åskådaren) voro de förnämsta, vände allmänhetens smak
från de frivola författarne och förberedde den snart
framträdande, i England så betydelsefulla sederomanen.

Bland de författare, som prydde detta den engelska
pseudoklassi-citetens senare skede, må först
nämnas Pope, som inom den beskrifvande poesien
och den komiska epopén åstadkommit saker af det
största värde samt är en af Englands förnämsta
versifikatörer. Vidare ha vi där den store satirikern
Jonathan Swift, hvars Grullivers resor väl tillhöra
litteraturens mest kända arbeten; vi ha där äfven
den kvicke lustspelsdiktaren Sheridan, Skandalskolans
författare, samt framför allt roman författarne.

Först bland dem träder oss till mötes Daniel d&
Foe, som genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free