Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
Bland skalderna i sydvästra Tyskland är Klinger den
mest kraft* genialiske.
Här får riktningen dessutom understöd af Goethe,
som vid sitt första framträdande anslöt sig till
Sttirmer und Dränger.
Han bröt dock snart med dem och blef längre fram,
i förening med Schiller, den, som tryckte sin prägel
på hela litteraturen, hvilken genom de båda vännerna
fördes till den största höjd den intagit. Goethe,
hvars sak det inom dikten var att »ge verkligheten
poesiens form» och som i god mening blef Tysklands
störste realist, närmade sig under sin lefnads
slut åter den franska smaken. Schiller åter, hvars
hela lynne var idealistiskt, gaf uppslaget till
den riktning, som under Goethes senare lefnadsår
framträdde som härskande, nyromantiken, hvilken åter
genom sina sista stormän anknöt sig till »Das junge
Deutschland.»
I sin tendens var litteraturen under periodens
början frisinnad. Det var upplysningstidehvarfvets
läror, som, satta i system, sofrade och renade af en
sådan tänkare som Kant, den moderna vetenskapliga
filosofiens grundläggare, tryckte sin prägel på
skaldernas verk. Nyromantikerna åter voro starka
reaktionärer, då däremot kommande epoks diktare bli
revolutionära.
När Sttirmer und Dränger fyllt sin uppgift blir
tidehvarfvet de stora personligheternas ålder,
och vi få åter enskilda diktare att syssla med, i
stället för att det förut, alltifrån Sachs, Luthers
och Fischarts dagar och till Lessing, mest varit
skolor och riktningar vi haft att betrakta.
Främst träder Johan Wolf gäng von Goethe upp. Han är
den tyska litteraturens största namn, och han fyller
med sin personlighet, till dess Schiller framträder,
ensam skådeplatsen. Född i Frankfurt am Main den
28 aug. 1749, blef han af sin far bestämd för den
juridiska banan och idkade äfven juridiska studier
samt blef hög ämbetsman. Men därjämte lockade honom
snart diktens värld, och redan som ung visade han
skaldegry. Sällsynt lyckligt begåfvad, genomkämpade
han snart ungdomens jäsningstid och utvecklades
till den mest harmoniskt klara typ för en människa,
en afbild midt under vår disharmoniska tid af de
gamla hellenerna. Det är framför allt formens så
väl som innehållets ädla mått och lugna skönhet,
som tjusar hos Goethe. Därför finna vanligen hos
honom de djupaste tankar det klaraste uttryck och
de mäktigaste känslor en af vägd form. Han behärskar
sitt ämne och icke det honom. Under sina senaste år
öfvergår han emellertid något till formpedant, liksom
han under de första varit regelhatare. I yttre måtto
förflöt hans lif i lyckans solsken. Vid Weimar, dit
han snart flyttade och som genom honom blef Tysklands
litterära medelpunkt, blef han hofvets gunstling,
öfverhopades med ynnestbevis och slutade som minister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
