Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämsta. Stort buller väckte romanen Die
Wahlverwandtschaften (Val-fränskap), på grund af
dess förment osedliga karakter.
Goethes vän och inedbroder var Friedrich von Schiller,
född den 10 nov. 1759 i Marbach i Schwaben.
Lika lugnt och harmoniskt som Goethes, lika stormigt
och fylldt af motgångar, dem hans känsliga natur
gjorde ännu bittrare, var Schillers lif. Redan tidigt
måste han för de djärfva frihetstankar han i sitt
ungdomsdrama Röfvar-bandet uttalade fly undan
sin landsherres vrede, och brödbekymmer tärde
på hans lif. Han fann visserligen snart i Jena
skydd och fristad, men tankens och känslans glöd,
som. ej hos honom, liksom hos Goethe, dämpades af
en plastisk kyla, tärde i förening med de aldrig
fullt undanträngda brodbekym-ren pä hans krafter,
och redan den 9 maj 1805 slocknade hans lif.
Skilnaden mellan Schillers och Goethes lyrik ha
vi redan på ett annat ställe klargjort; vi erinra
endast här, att lyftningslyriken hos Schiller har
en af sina allra yppersta representanter inom hela
världslitteraturen samt om hans utmärkta romanser. l
honom ärar Tyskland dessutom sin störste dramatiske
skald. Efter ungdomsdramerna Röfvarbandet och
Fiesco följde snart andra, bland hvilka de förnämsta
äro den stora Wallenstein-trilogien och Orleanska
jungfrun samt Don Carlos, Wilhelm Tell och Demetrius,
där skalden ännu med samma glöd, men mera mognad
än förut sjunger sitt ungdomsideals, frihetens,
lof. Schiller har i sina dramers form tagit upp det
romantiskt fria drag, som Sttirmer und Dräoger lärt af
Shakespeare. Men då den store brittens dramer alltid
först och främst äro dramatiska samt ofta i ton
Schiller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
