Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
Denna märkes redan hos romantikerna Velhaven
och Vergeland, men än klarare framträder den hos
den moderna realismens författare. Med dessa har en
guldålder börjat i Norges litteratur, som tyder på
en lika stark som länge återhållen begåfning.
Främst bland dem står Henrik Ibsen (1828-), hvars
dramer nu inskrifvit hans namn på världslitteraturens
blad. Sedan Shakspeare har, efter hvad många anse,
Europa ej ägt en sådan dramatiker, och
det vare sig inan betraktar hans stora dramer ur
sagovärlden och historien Kämparne på Helgeland
och Tronarfvin-garne, hans idédramer Brand och Feer
Gynt eller de moderna sededramer Samhällets pelare,
En folkets fiende, Gengångare och Vildanden, där han
visar sig som Kierkegaards lärjunge.
Vid Ibsens sida inom den samtida norska diktkonsten
står Björnstjerne Björnson, som i sina skildringar ur
folklifvet visat sig vara en bynovellist af första
ordningen, i sina dikter anslagit strängar af den
friskaste och ursprungligaste
j, samt mest
fosterländska poesi,
men som nu utbytt skaldens lagerkrans mot
folktribuncns tvetydiga papperskrona.
Jämte dessa poesiens arter är ock i Norges nuvarande
litteratur romanen företrädd på det rikaste
sätt. Bland den stora skaran romanförfattare äro
främst att nämna den som romantiker börjande Jonas
Lie och den bitande satirikern Alexander Kielland,
haugianernas och oftcdalarnes oförsonlige motståndare,
Garman & Worses, Gifts och Fortunas författare.
De slaviska landen.
Den rol de romaniska och germaniska folken spelat
i Europas litteratur liar det ej blifvit den tredje
gruppens, slavcrnas, lott att ännu nå. De kommo sent
i beröring med den odling, som gör, att folkpoesien
"utbildas till konstpoesi, men ganska sannolikt är
att de af dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
