Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
förstånd for sin verkliga ända än förut till och
ined, men något nytt bjudas vi, till en början
åtminstone, icke på.
Man vänder, trött vid barockens eller rococons
torrhet eller ut-sväfningar, först åter till den
verkliga antiken.
Det är dock icke, som under renässansens tid, till
den romerska antiken man går tillbaka, utan till
den grekiska, och det är icke blott på byggnadernas
dekorativa detaljer man tillämpar den. Man försöker
att sätta sig in i dess innersta väsen och tillämpa
dettas formbildningar på byggnader med modernt syfte
och moderna behof.
I Tyskland företrädes denna riktning af Schinkel
(1781-1841) och hans lärjunge Stiller, som bland
annat byggt nationalmuseum i Stockholm, i Österrike
af dansken Teofilus Hansen.
I Frankrike fortfar man snarare att följa den
romerska än den grekiska antikens föredöme och
bygger under kejsartiden pompösa byggnader i dess
stil t. ex. triumfbågen i Paris.
Jämte denna tillbakagång till antiken kommer äfven,
samtidigt med romantikens framträdande, ett markeradt
tillbakagående till medeltidens stilar, den romanska
och den gotiska.
I Tyskland märker man denna riktning först i Wien
och i Bayern, där under de konstälskande furstarne
af huset Wittelsbach konsten i det hela får en stark
lyftning och särskildt arkitekturen varmt omhuldas.
I Frankrike är den berömde arkitekten Viollet-le-Duc
en ifrig förkämpe för anslutningen till gotiken och
chambordstilen.
I England fortfar alltjämt gotiken att bibehålla sitt
öfvervälde. Ett praktfullt prof från nyare tid på den
utveckling den där tagit är parlamentshuset i London.
Här hos oss kom efter barockens urartande en
antikiserande riktning, som dock snart blef alltmera
torr och schematiserande, och vår byggnadskonst har
ända till de allra senaste åren i regeln präglats
af en smaklös okonstnärlighet, med hvilken först
Scholander bröt.
Nu ha till sist dock utsikterna
ljusnat. Konstintresset har åter visat sig dels i -
beklagligtvis dock icke alltid med önskvärd pietet
utförda - restaureringar af äldre, under årens lopp
bortfuskade byggnader i dessas ursprungliga stil. Vi
nämna t. ex. restaureringarna af Uppsala, Lunds och
Skara domkyrkor.
. Dels har i Stockholms nyaste privatbyggnader en
konstnärlig sträfvan framträdt, som visserligen,
såsom, redan påpekats, tager upp gamla former, men
dock gör detta på ett finkänsligt och konstnärligt
sätt.
De stilar man, efter misslyckade försök.att på
den enkla privatbyggnaden tillämpa den romerska
palatsbyggnadens yttre, mest ansluter »ig till äro
gotiken och förrenässansen, sådana de utbildades
i norra Italiens mindre städer, chambordstilen och
den holländsk-tysk-danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
