Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små kapitel om konsten att lära känna en katts psyke - I. Om kattspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KATT 2C)
sett för kattens. Helst så mjukt och smekande
som möjligt, inställsaint, spätt, halvt sjungande,
i diskant, som en kastratstämma, flöjtlikt, i
falsett. Härvid åstadkommes att katten genast
känner denna röst bland hundra andra, vet att
det är hans »pappa» och lyder endast den.
Även en vildkatt stannar och lyssnar vid
dylikt tilltal: han tror ej att det är en människa
som talar och nyfikenheten, kattens stora
skötesynd, bjuder honom att dröja och försöka
komma underfund med, vad meningen är.
När katten känner sitt namn går man vidare.
Varför skulle han inte kunna lära andra ord?
Det är alltid säkrast att börja med födan.
Först att det finns ett ord som betyder föda:
mat. Det är ett lätt ord, inom ett par dagar
skall kissen jama sitt ja på frågan: vill kissen
ha mat? (Det bör uttalas så brett som
möjligt och med stark betoning, utan skrik: maat!)
sen följer slag i slag vad man nu hittar på:
vatten, mjölk, fisk, kött, bröd, grädde o. s. v.,
allt under förevisning av nämnda artiklar, samt
hela tiden med borttagning av faten, som vid
kattens första lärospån, nyss relaterat, och un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
