Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intermezzo II. Fortsättning på herr van Brennessel och hans katt - II. Svårt, svårare, svårast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 ’ HENNING BERGER
Ja visst, tänkte han stum, Inga har nog
länge önskat, så söt hon än varit mot Magda,
att du. skulle komma ur huset. — Förlovad, ja
naturligtvis, det måste ju gå så —
— Vem är det? sade han och kysste
dottern, Gud välsigne dig, min flicka, du vet ju
själv vad du gör, ni unga nuförtiden är ju
mycket klokare och friare uppfostrade än vi
blevo det —
— Han heter Felix Otto — Otto är
efternamn — och är en berömd musiker. Han är
kapellmästare vid Hovteatern i Wildesheim
och dit flytta vi så snart vi gift oss. Han är
tysk som du förstår, men slapp kriget och kom
hit upp. Jag har gjort hans bekantskap på
akademien, där han fick anställning i
klaverunder-visning. Han är den godaste, raraste —
— Ja, ja, lilla Magda, jag hoppas allt —
men Tyskland, just nu, hm, ja. När tänker
ni gifta er?
— Så fort som möjligt — vad skulle vi
vänta för? Och jag längtar så förfärligt efter
mitt eget lilla hem, ett eget, förstår du, om
än aldrig så enkelt och trångt — det kan du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
