Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intermezzo II. Fortsättning på herr van Brennessel och hans katt - II. Svårt, svårare, svårast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KATT 2C)
klappar: en boll, en tyghund, en liten
hummer-burk. Med många ursäkter bar Olga in ett litet
paket åt sin herre — herrn fick inte bli ond!
Det innehöll en liten kinesisk katt, skuren i
lava, en billig sak, men den skulle nu vara en
lyckokatt! — Den är köpt i den butiken där
frun brukade handla, tillade hon oförsiktigt.
Brennessel blev vit som bordsduken och
hans hand skälvde så han spillde risgrynsgröt
på skjortbröstet. Med tjock stämma tackade
han tjänarinnan, men hans ögon sågo
salskronan i prismafärger.
Olga satt i köket och grät. Hon hade fått
lov att ha katten hos sig. Oupphörligt strök
hon hans rygg och mumlade ett och detsamma:
— Stackars oss, stackars oss...
Men van Brennessel vandrade fram och
tillbaka, rastlöst, rolöst, och pratade högt med
sig själv. Det hade blivit en vana. Intet brev
hade han fått från Magda — men det berodde
naturligtvis på tillstånden i Tyskland. — Bara
det var över, sade han, bara det var över...
Herre, inte många jular! bad han.
Fru Brennessel hade haft ett par särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
