Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsättning på små kapitel om kattens psyke - III. Kattens sinnen. — Att ta och ha en katt. — Sant och lögn om katten. — Vanor och ovanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 ’ HENNING BERGER
Ungefär vid tre veckor — en månad. Och då
bums i väg med honom till veterinären för
kastrering. Det är det humanaste och enda
riktiga. Det är endast prat att katten skulle
lida men därav, eller saknad, eller bli dum.
Tvärtom. Han blir större, starkare, vackrare
och klokare.* »Den som spar, han har.»
Har man nu väl fått katten hem — i
parentes, vill man iakttaga litet kattskrock (och
varför inte det? Det är bara roligt!) så får
inan inte emottaga en kattunge gratis eller
som gåva. Har inan ej. förvärvat den vid
reguljärt köp, bör man ge en tjugufemöring i
silver, för den, och detta mynt blir då för
resten en lyckopenning för mottagaren ^skall
den genast ha ett namn. Jag har tidigare
behandlat lämpliga kattnamn, erinrar blott att
bland de bästa äro de som innehålla ett eller
flera s i stavelserna, Nisse Måns o. s. v.
1 anslutning till föregående, är det vanliga
döpelseformuläret, som varieras alltefter
namnet:
»Jag döper dig i vin och vatten,
att du skall heta Svarta Katten!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
