Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alma (döljer ansiktet i sitt
förkläde).
O, Gud, o Gud vare oss nådig!
Emma
(.skakar sitt hufvud, sjunker tillbaka mot kudden och sluter
trott sina ögon).
Fru Malmberg (griper om Borgs
ann).
Hon har inte gjort det — hon kan inte ha
gjort det — hon yrar — hon har feber . ..
Borg.
Hon har gjort det. (Med smärta.) 0, Ennna,
hur kunde du göra det — den lilla hjälplösa
stackarn, som Gud själf gifvit dig att vårda;
detta barn med en vanskapad kropp men en
odödlig själ att utvecklas och göras mogen för
det eviga lifvet. Säg åtminstone nu, att du
ångrar, ångrar . . .
Emma (ser upp, förvånad,
allvarlig).
Ångra? (Hon skakar på hufvudet och stirrar
framför sig.)
Borg.
Kan ingenting uppmjuka ditt förhårdnade
hjärta, inte tanken pa ditt gräsliga brott, inte
fraktan för en rättvis Gud, hvars vilja du trotsat,
hvars lagar du kränkt — vill du inte ens med
en uppriktig bekännelse och ånger försona.. .
Emma (dröjande).
Försona? JJvad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
