Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dödens famntag - Skämt: Vegetarisk fängelseregim - Skämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tog hon i allt vad hon förmådde.
Segelbåten dök undan och Inga erfor
något som kunde kallas rädsla. Hon
såg ingenting annat än det
skummande vattnet och den grå
regntjockan. Och en blick på de bräckliga
årtullarna kom henne att fasa vid
tanken, att hon kanske skulle bryta
dem eller en åra och sedan driva till
havs.
Äntligen! Något mörkt dök fram
i lovart. Inga visste, att det inte
kunde vara annat än Svartuddsberget.
Där kunde hon finna lä och
hämta krafter. Nu lättade det
förresten ... Men Inga hade inte
reda på, att just in under land
svallade det fram och åter, var ingen
reda i vattnet. Hon kajkade och
rodde, men båten kastades av och an,
hit och dit, ibland drogs den ut,
ibland sögs den in mot stranden. Inga
blev nervös, förlorade kontrollen
både över sig själv och båten. Hon
kände det som om farkosten låg i en
kokande gryta. Hon reste sig upp
och skrek till, när båten hårt
snurrade och sögs in under ett svart
bergmassiv. Kras! lät det, när sidan
slogs mot bergväggen och årfästet
splittrades. Inga blev hysterisk,
flaxade med händerna, skrek och
grät för att till sist ta en åra och
sätta den mot bergväggen för att
skjuta ut båten. Eftersom vågen i
detsamma drogs utåt, gick det lätt,
så lätt, att Inga inte hann hålla inne
med kraften, åran förlorade fästet.
Inga snubblade och föll över bord,
ned i det fräsande, sjudande svallet.
Men hon fick fatt i relingen
akterut... Varför, varför tog jag inte
emot Nils anbud, tänkte hon och
började gråta. Men tårarna måste
undan. Aj, hon höll nästan på att
släppa taget, då ekans stäv kolliderade
med bergväggen och aktern stötte
henne i bröstet. Det slet och ryckte i
armarna, och Ingas rosenröda naglar
splittrades vid kraftansträngningarna
att hålla fästet. Inga var ung, ung och
älskade livet. Hon ville inte dö,
krossas mot den skrämmande,
svarta bergväggen.
— Nils, Nils. Det kom som en
smärtsam snyftning ur hennes bröst.
Kanske var det straffet för att hon
flirtat med honom så oförsynt och
sedan hånskrattat åt hans bedrövade
utseende. Hon hade varit något av
skadeglad att se vilken makt hon
hade över stora, starka karlen.
(Forts. å. sid. 30).
________________
 |
| Vegetarisk fängelseregim. — Till straff för att ni ätit upp blommorna, skall ni få fläskkotletter till middag. |
|
| — Ja, tack snälla tant, jag har fått dina julcigarrer. Jag har dem just framför mig under det jag talar till dig. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
