Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ensamhetens allmänna fördelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Werldsmannens förnuft nedtryckes af
mångfaldiga fördomar. Twungen att nedlåta
sig till tusen bagateller och löjligheter, blir
han sjelf löjlig och swag. Aldrig ser han
tingen i sin rätta gestalt, och sanna waragtiga
nöjen blifwa honom obekanta. Förwirring
beherskar hans hufwud, chimèrer och
missledningar fylla hans hjerta. Huru helt olika skulle
ej alt synas honom, om han wore förtrogen
med sig sjelf, om han wore wan, att gå in i
sig sjelf, och i stillheten af ensliga ögonblick
besinna den bedrägliga lycka, som wåra ledsamma
visiter och sällskapsnöjen medföra. Snart skulle
han finna onyttan och fåfängan deraf, snart skulle
han se werlden, sådan som den är, och
känna, att han med blind ifwer efterföljer
phantomer, som medföra mera sken än werklighet.
O, denna ifwer, hwarmed man jagar
efter werldens glädje, har ständigt ledsnaden
och oron till följe. Den som till sista droppan
uttömt nöjenas kalk, och då måste tillstå, att
i werlden ingen ting mer återstår för honom
att söka och hoppas, att hwarje nöje
förlorat dess behag och förwånas sjelf öfwer sin
slöghet, en brist, som sjelfwa den förskönande
bildningskraften ej mer kan ersätta), han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
