Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ensamhetens allmänna fördelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(231)
mig ij boken, och utan att säga något, pekade
på följande ord: ”Min andedrägt är swag,
”mina dagar äro förkortade, min själ är be-
”:dröfwad, mitt lif är nära att förswinna.”-
Ack, då jag påminner mig alla dessa
omständigheter och omöjligheten att, i dessa sorgliga
stunder, fly werlden, förstår jag lätt huru
man kan säga, lemna mig allena.
Att lefwa en sam och fjerran från
sällskapslifwets orö, är hjertas första och lifligaste
önskan, då man är olycklig nog att wara
omgifwen af Menniskor, som aldrig erfarit sådane
lideljer och icke en gång derom kunna göra
sig ett begrepp, och det är tillika den
ljufwaste tröst i alla de plågor, som hjertat ej kan
förgäta. En sådan trösk erfara wi kraftigast
wid skillsmässan från älskade och känslofulle
wänner, hwilkas förlust är för oss förskräckli
gare än sjelfwa döden, och gör alla werldens
nöjen så förhateliga i wåra ögon. S detta
oförmodade fasans ögonblick, som skiljer oss för
alltid från dem, som så länge warit allt för
oss, och hwars minne alldrig öfwerger oss,
sönderslites wårt hjerta och jorden tycks sjunka
under wåͤra fötter. I detta tillstånd är
Ensamheten wår enda tröstz men wi måste hafwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
