Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ensamhetens fördelar i afseende på Sinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(388 ]3)
uslör öfwer wågörna 4)1 Man wänjer sig
wid eftertanke, när man undwkker alla
förströende föremål, och försätter sig i ett läge, som
ej altid förändras af tingens ombytliga lopp.
Men utan werksamhet och sysselsättning,
woro snart alla ensamhetens fördelar förkorade
för oss. Ty lättjan fätter wåra farligaste
böielser i jäsning, och föder i den ensames Sjä
en mängd öfwerspända ideer och omåtteliga
begär. Wilje wi alltså öfwa o att tänka, så
måste wi aflägsna oss ifrån siora hopen, os
höja oss öfwer sinliga föremå. Då komma wi
lätt ihog, hwad wi läst, sedt oc hört, hwad wi
gjort och erfarit, och förnimma att hwarje
betraktelse alstrar nya tankar samt den renaste glädje
för sinnet. Men för att bibehålla förnuftets
styrka, måste man anwända sin werksamhet på
något ädelt och underhålande.
Man lär skratta, om jag säger att
Ensamheten är en skola för Menniskokännedom.
Smedlertid är det en erkänd saming, att wi,
i omgänget, blott samla ämnen, utan att göra
bruk deraf. I sällskaper göra wi blott an-
*) Hugo Blair, i sina föreläsningar, öfwer
wältalighet en och sköna Wetenskaperna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
