Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ensamhetens fördelar i afseende på Sinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
( 109)
och den stränga noggrannhet hwarmed han
förbättrade dem, blef hans enda swar: ”jag
målar för Efterwerlden.
Munklika begrepp om ensamheten och et
klosters fruktlösa stillhet skulle wara en
orimlighet för menniskor, som, efter alfwarlig
beredelse i lugnet och ett träget omgänge med
sig sjelfwe, äro i stånd att förrätta något godt
och stort i werlden. I följe hwaraf Petrarcha
ock sade: ”Man bör, i ensamheten, wara lika
så litet syslolös, som en ledig stund onyttig.
En lättjefull, wårdslös och från werlden
afsöndrad man, blir ofelbart sorgbunden och
olycklig. Han kan ej göra något godt,
uppofra sig åt någon nyttig wetenskap eller
uthärda blicken År i man.”
Man kan bereda si njeny som så
hwar och ens förmåga att winna, nöjen, som
förjaga ledsnaden och döfwa sinnena, till
hwilka rikedom och börd, men ej snillet hafwa en
uteslutande rätt. Det gifwas återigen andra,
hwari dessa ej hafwa någon del, som snillet
förskaffar sig sjelf och äro frukter af dess egen
werksamhet, af dess betraktelser, tankar och
forskningar, och som stå i sammanhang med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
