Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ensamhetens fördelar i afseende på Sinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(162)
sin Stol wid stränderne af Rhone, att
återwända till Tibern. Just wid den tiden, då
han i en af sina skrifter tillstod, att han regen
rades af ett dåligt lynne, plågades af en
kärlet, som han oupphörligen sökte att
öfwerwinna, och hade en ytterlig afsky för både
menniskor och städer, uppdrog honom YPåfwen
Clemens den sjette, (som icke lärer wetat, hwad
som föregick i hans hjerta,) en swår
förrättning wid håfwet i Neapel, och Petrarcha åtog
sig den. Han tillstod sjelf att häflefnaden
gjorde honom äregirig, dristig och förslagem;
att det war löjligt att se, huru en Eremt,
som want sig att lefwa i skogar, och irra kring
fälten, nu genomlöper Cardinalernes praktfille
palatser, omgifwen af en hop håffolk. Nåät
Johan Visconti, Ärkebiskop och Furste af
Mahland, och Herre öfwer hela Lombardiet, en
man af omättelig ärelystnad och de största
talanger, och som hotade att underkufwa hela
Italien, hade den lyckan, att winna Petrarcha
i sin tjenst, och Petrarcha erhöll ett rum i
denne Furstes Råd, jämte allt hwad en
Phlosoph och en lärd man kunde önska sig, för
hwilken Ensamhet war det högsta goda; sade
Petrarchas wänner mellan sig: ”Hwad? denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
