Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Det började mörkna och regnet hördes
icke längre. Röster skreko i trappan och ett
par dörrar smällde. En klocka ringde. Han
kände hunger och den nervösa
ensamhetskänslans fasa. Det till leda bekanta
hotellrummet förskräckte honom. Rumsskräcken kom.
Där är skåpet med kläderna, som hänga
i invanda veck, där stå skodonen och gapa efter
foten, hattarna vilja fylla tomheten med den
skalle som omformat deras oval. Paraply och
käppar luta uttröttade i en vrå — det ser ut
som önskade de att ändtligt en gång få ligga.
Stolarna stå tysta, litet på sned, emot hvarandra,
de bli mänskliga i sin form och se ut som om
de talat ut med hvarandra och nu lida
enformighetens kval. Se skrifbordsstolen! Den
svängda karmen är två armar, ryggen går i
båge så det osynliga bröstet sjunker in, sitsen
är tom, benen ha vikts litet, armstöden ropa
efter någon att omfamna. Och skrifbordet —
hur väntande hemskt! Papper, bläckhorn,
böcker, allt ligger och väntar, väntar lika som
igår. Pennan, som handen släppt,
pappers-knifven, de dammiga brefven i sina brutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
