Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 94 —’
Helena (hånfullt).
Du föraktar kvinnorna!
Torsten.
Icke nu, — jag ser dem blott, som de äro.
— Men dà, Helena, — då jag älskade dig, då
var det förakt i den känslan, — förakt både
för dig och för mig själf. — Det var det, som
räddade mig, — jag ville återvinna aktningen
för mig själf.
Helena.
Och mig, — mig glömde du!
Torsten.
Nej, det var äfven för din skull. — Sök att
förstå mig, Helena, — sök att bevara aktningen
för dig själf.
Helena.
Och det säger du, — sedan du skymfat
mig så!
Torsten (trött).
Det var du, som ville, att vi skulle tala, —
jag visste, att det icke skulle gagna till något.
— Det är det bittra, att så länge denna andra
fordran finns hos dig, kan jag intet göra, — kan
jag icke hjälpa dig, måste allt hvad jag försöker
göra, vända sig emot mig. — Du säger, att du vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
