Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 214 —
Torsten
Du har fått rätt.
Richard.
Och det säger du?
Torsten.
Ja, — Du sade, att jag icke var förändrad,
så vet då, att allt hos mig är förändradt, —
allt har förändrats för mig. — Och där du stod
då, Richard, — där står jag nu!
Richard.
Där står du? — (Ser forskande på honom, skrattar.)
Det vill säga, — oss emellan sagdt, — du älskar
Helena?
Torsten.
Ja, jag älskar henne, — och jag tror på
henne. — Lifvet har blifvit som nytt för mig.
— Jag tror, att det gömmer på en lycka, som
vi kanske kunna vinna — och som vi måste
sträfva efter, — ty endast då lefva vi. — Jag
kan icke längre döma det, — jag tror på det,
— och jag längtar att gifva mig, helt och fullt,
utan fruktan, utan baktanke, i dess våld.
Richard.
Och allt detta, för att du älskar Helena.
Då är det ju du, som hade rätt, — då är det
ju du som segrat, — icke jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
