Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
sonumj i sin magt. Blott med ett par ord
försätter han sina läsare, dit lian vill ha dem.
I hans skaldestycke öfver året 1783
(kanske den yppersta af alla hans dikter) tycker
man sig på en gång i den stilla midnatten
från de mörkgråa tornen höra klockans hemska
slag; och med hvilken oemotståndlig sanning
flyttar iian oss ej sen till det belägrade
Gibraltar, liil Americas frihetshjeltar och till
den majestätiska klosterkyrkan, der den
ömma, olyckliga Laura uttalar den ecl, som för
evigt skall skilja henne vid den älskade. I
Spastaras död låter han oss likasom med
egna ögon se de fräsande lågorna och med
egna Öron höra dc förfärliga
tordönsknallar-11a; i b,Örjan af yttersta domen höra vi, huru
de rostiga gångjernen på grafhvalfvets portar
knarra, och skåda med vällustig rysning
lampskenets darrande strålar på den svarta
marmorn. Utan att förringa de gamla
vördnadsvärda klassikernas värde, kunna vi dock tryggt
påstå, att dylika målningar äro fullkomligt
jemnförliga med de berömdaste af samma art
hos Homerus eller Virgilius.
Om Bellman och Lidner nästan endast
voro barn af naturen, finner man deremot
hos Kellgren konst och natur i skön
förening. Man måste beklaga, att han, med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
