Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Ja, tiden liai’ bytt om natur,
Den vill ej sitta mer i bur
Ocli qväda evigt sannna: hur
Det är så ledsamt här i lifvet,
Hur allt är lumpet, lågt och grått,
Hur menskan fått en usel lott,
Och trösten fås af sången blott,
Och allt hvad mer derom är — skrifvet.
Den nöjs ej längre med emfas,
Med lekverk utaf rim och fras,
Med bubblor, hvilka gå i kras
Hör första flägt, som sanning andas
Allt sådant der den tvärt försmår,
Den sjelfva dikten knappt förstår;
Fast flack, den efter sanning trär,
Om sent dess nya dag ock randas!
En kamp begynt på lif och död,
Att hvar och en må få sitt bröd
Och frälsas ur förtryckets nöd,
Att friheten må gifvas alla.
Till lekverk ha vi ingen tid,
Försåtlig är vår yttre frid.
Vår uppgift är vår frihetsstrid,
Om äfven vi i den må falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
