Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med den friare åskådning, som gjorde sig gällande under 1700-talets
senare del, minskades kyrkans makt, och därmed mildrades även den
urgamla avogheten mot oliktänkande, vilken vid flera tillfällen väckt strider
till liv inom Sverige. Såsom en direkt följd av denna ny vaknande tolerans
får man betrakta den religionsfrihet Gustaf III år 1781 införde, och som stod
i nära samband med de nya rättigheter, vilka inom kort beviljades judarna.
I detta toleransedikt, som till största delen var ett verk av den finske
riksdagsmannen Anders Chydenius, var nämligen ett särskilt förbehåll utsatt,
vilket direkt hänsyftade på de åtgärder regeringen förberedde beträffande
israeliternas ställning i riket. Det sades nämligen därvid, att »judar ej må
tillåtas hava sin synagoga på flera ställen i riket än i Stockholm samt i högst
två eller tre andra större städer, varest de under en bättre Police, kunna vara
under en vaksammare tillsyn.»
Det stora judereglementet av år 1782.
Sålunda hade det gamla hindret mot judarnas invandring i Sverige
bortfallit. Den religiösa frågan hade lösts genom den nya uppfattningen om
främmande trosbekännares rättigheter, och de invändningar, som
fortfarande framställdes mot judarnas bosättning i landet, voro mera av
ekonomisk art. Regeringen fortsatte dock sina undersökningar rörande
israeliternas betydelse för Sveriges näringsliv, i avsikt att vinna ett bestämt
resultat för kommande tider.
Under det detta arbete fullföljdes, beredde man judarna vissa
lättnader i fråga om deras uppehåll i riket, så att de efter att hava styrkt sin
vederhäftighet i affärer, erhöllo ett särskilt tillstånd att få driva handel
inom vissa gränser. Dessa privilegierade israeliter benämndes »skyddsjudar»,
och de bildade liksom en social övergångsform intill dess judefrågan blivit
ordnad i sin helhet.
För att giva denna fråga en allsidig utredning blevo ett flertal
myndigheter hörda i ärendet under åren 1779—82, och slutligen utfärdades den 27
maj 1782 det stora judereglementet, som gav israeliterna rättighet att bosätta
sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping, och vilket reglemente sedermera
var gällande till år 1838, då en ny författning meddelades. Reglementet
var av följande innehåll:
»Sedan Hans Kongl. Maj:t enligt Riksdagsbeslutet af den 26 Januarii
1779 i nåder behagat tillåta Judar at hit til Riket inflytta och sig härstädes
nedsätta, under åtnjutande af en fri religions öfning, och sådane förmoner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0042.html
