Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Judarna såsom lumpsamlare.
Napoleon påstod en gång vid ett sammanträde i franska statsrådet, att
»judarna duga ej till annat än att schackra med gamla kläder».
Utvecklingens gång har dock visat, att israeliterna duga till mera än det enkla
klädmäkleriet, men med sina ord angav dock kejsaren en yrkesgren, som av ålder
räknats såsom en specialitet för det kringvandrande folket. Genom den
utestängning från de flesta solidare affärsföretag, som fordom drabbade judarna
inom det europeiska samhället, tvingades de oftast att schackra med
begagnade kläder och att uppköpa lumpor och. diverse kasserade saker.
Även i Sverige fortsatte en del judar med denna handelsrörelse och hade
därvid att räkna på myndigheternas ekonomiska stöd. Vid den tid, då
judarnas invandring tog sin början, hade nämligen vederbörande igångsatt en
allmän lumpinsamling över hela Sverige i avsikt att tillföra Riksbankens
pappersbruk det råmaterial, som behövdes för de forna bancosedlarna.
För detta ändamål blev 1790 en särskild överlumpsamlare, Gustaf
Ångman, anställd i Stockholm, vilken i en lokal vid Kornhamnstorg mottog och
inlöste alla slags lumpor. I landsorten anställdes särskilda kommissionärer,
som skötte insamlingen mot 25 % provision, och hos resp. länsstyrelser samt
städernas magistrater funnos prover utlagda av de lumpsorter banken
önskade erhålla. Efter kvaliteten voro dessa indelade i sex klasser, av vilka den
bästa betalades med 1 riksdaler 5 skill. och 4 runstycken per lispund (=8,5 kg.).
För att underlätta anskaffningen hade en del personer erhållit den officiella
lumpsamlarens fullmakt att gå omkring i husen i Stockholm och hämta
lumpor.
Judarnas sakkunskap såsom lumpsamlare torde kunna dateras ända
från Mose tid, då ju denne folkets ledare särskilt anbefallde israeliterna att
hålla reda på olika tygsorter (3 Moseb. 19 kap. 19 v.), och då judarna
sedermera av omständigheterna ofta tvingades att söka sin utkomst inom denna
bransch, kommo de därigenom att fylla en mission inom det kristna
samhället. I våra dagar har man även fått ett intressant exempel på lumpsamleriets
sociala betydelse. Genom sin flit på lumphandelns område lyckades
nämligen vårt lands fattigare judar att under världskrigets krisår ständigt tillföra
de svenska väverierna stora partier arbetsmaterial, varigenom klädesbristen
i hög grad minskades.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0091.html
