- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
122

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likbränningen, men då några av deras konungar i forntiden låtit bränna sig,
hava de mera frisinnade judarna i vår tid däri funnit ett prejudikat och
anslutit sig till likbränningstanken.

Judarnas begravningsplatser.



Det skulle vara mycket intressant att få veta, var de första judarna i
Sverige blivit begravda under den tid, då dessa främlingar icke ägde någon
varaktig stad i vårt land. Israeliternas isolering från den kristna befolkningen
fortsatte även efter döden, och de hava sedan gammalt ägt sina egna
begravningsplatser på de orter, där de förekommit i större antal och under ordnade
samhällsformer. Före det stora judereglementet av år 1782 ägde icke judarna
i Sverige någon bestämd kyrkogård, utan deras sista vilorum fick bestämmas
efter omständigheterna, varvid myndigheterna i allmänhet inrangerade dem
bland övriga främmande trosbekännare ifråga om gravplatser. När Aron Isak
grundade Stockholms mosaiska församling blev han av vederbörande först
erbjuden en begravningsplats för sina trosförvanter på Clara kyrkogård invid
den del av området, där katolikerna vilade. Då judereglementet sedermera
utkom blev det förordnat, att israeliterna i de tre städerna skulle hålla egna
begravningsplatser till åtskillnad från de kristna, såsom bruket var i utlandet.
Aron Isak erhöll för detta ändamål av Stockholms stad ett område på
Kungsholmen, som till en del fordom upptagits av några vattendammar, i
vilka man höll blodiglar för huvudstadens medicinska behov. Sedan
dammarna igenfyllts, ordnades platsen av judarna och fick namnet »Aronsberg».
Den första begravningen härstädes ägde rum 1781. Några år senare uppstod
en strid inom den judiska församlingen i Stockholm, varvid en del av dess
medlemmar skilde sig från Aron Isak och anlade en egen kyrkogård å
egendomen Kronoberg, — ävenledes på Kungsholmen — där den första
begravningen skedde år 1790.

Beträffande de första judarna i Marstrand och i Göteborg så saknade
dessa fast begravningsplats intill år 1796, då den mosaiska kyrkogården i
sistnämnda stad invigdes. Det råder starkt tvivel om huruvida någon
judekyrkogård existerat i Marstrand under frihamnstiden, och det har därför
framställts en förmodan, att de därstädes avlidna judarnas lik blivit sjöledes
fraktade till Köpenhamn för att nedsättas å dess mosaiska begravningsplats.
Samma anordning skulle då även hava vidtagits med de judar, som avlidit
i Göteborg före år 1796, — en tanke, som väl överensstämmer med den
livliga förbindelse, som i övrigt rådde mellan judarna på västkusten och deras
trosförvanter i Köpenhamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free