Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristen tro. Den katolske musikdirektör J. Czapek var i mer än femtio år
organist i Göteborgs synagoga och har nu efterträtts av en lutheran.
Vi hava i det föregående nämnt, hurusom vinet fordom intog en
betydelsefull plats vid judarnas religiösa ceremonier, liksom vindruvan utgör en ofta
använd symbol å israeliternas gravstenar. Även i våra dagar ägna judarna
vinet en religiös vördnad, emedan denna dryck för dem framstår såsom den
ädlaste av alla naturens alster. Bönerna över vinet anses därför innesluta
judarnas tacksamhet för det lekamliga uppehället. Vid gudstjänsten i
synagogan och vid familjehögtiderna läses även av denna anledning särskilda
böner över vinet.
Judarna och kungamakten.
Ett märkligt drag hos judarna är den vördnad för konungamakten, som
ofta framträder i deras enskilda liv och i deras gudstjänstordning. Vi hava i
det föregående anfört en del exempel på den uppmärksamhet israeliterna
fordom visade konungen och hovet, särskilt under den tid, då judarna
grundlade sin ställning, och vilken verkar rätt främmande för vår tids
uppfattning. Denna vördnad torde i många fall hava vilat på egoistisk grund,
vilket även förklarar den servilitet, som stundom utvecklades, och »hovjudarna»
bildade fordom lika väl som andra hovmän en krets av folk, vilka förstodo att
taga vara på de gyllene smulor, som föllo från furstarnas bord. Redan under
1600-talet voro hovjudarna en faktor att räkna med, och då de på ett klokt
sätt förstodo att förvalta sina pund, vunno de i många av Europas länder en
säker ställning samt förmådde även att inverka på furstarnas politik. I
Sverige voro judarna däremot för fåtaliga och för mycket jämnstrukna i
ekonomiskt hänseende för att kunna utöva något större inflytande vid hovet, och
det är ett påfallande drag, att judarna aldrig omtalas i den rika samling av
memoarer från äldre tider, däri tidevarvets mera framträdande personer
skildra livet inom de högre kretsarna. De hovjudar i miniatyr, som funnos i
Sverige under Gustaf III:s tid, sysslade mest med sina egna affärer och sökte
därjämte att förbättra sin stams levnadsvillkor, men deltogo ej i de politiska
striderna.
Vid sidan om denna judarnas praktiska uppfattning om hovgunstens
betydelse finnes dock en annan känsla för konungamaktens värde, vilken ligger
långt djupare bevarad i deras själ, vilande på religiös grund och räknande sin
härkomst sedan årtusenden tillbaka. Judarna anse sig själva vara ett
konungarnas folk, och deras förflutna historia giver på otaliga ställen ett
intryck av den kungliga överhetens betydelse för deras nationella liv, Gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0151.html
