Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 178 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltmera börjat deltaga i det svenska näringslivet med större kapital och
med större personlig kraft. Schackrandet och den primitiva fabriksrörelsen
i hemmen eller i mindre verkstadslokaler hade mångenstädes lämnat rum
för en verklig storindustri, och inom flera fack stodo judarnas anläggningar
främst i riket.

Kattunsfabrikören Aron Levi Lamm. (Oljemålning tillhörig Mosaiska församlingen i Stockholm.)

Särskilt vid kattunsfabrikationen gjorde sig detta märkbart, — en
yrkesgren som fortfarande mycket intresserade judarna, och vilken redan
florerade under 1790-talet. Vid 1815 års riksdag framställdes anmärkningar
i borgarståndet mot denna hemindustri, vilken sades röra sig med utländskt
material och vara till föga nytta för landet, såsom den då bedrevs av
judarna. Under 1830-talet hade förhållandena redan ändrat sig därhän, att
Sverige bl. a. ägde tvenne stora bomullsväverier, vilka tillika befattade sig
med kattunstryckning, och vilkas årsproduktion vida överträffade landets
45 st. övriga fabriker i samma bransch. Den ena anläggningen, tillhörig
A. L. Lamm & C:o i Stockholm, tillverkade årligen c:a 300.000 alnar
bomullsväv, utgörande 1/3 av hela landets produktion. Den andra fabriken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>