Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eos.
Yaturenö och Liswets morgonrodnad.
När du, min unge läsare, nu sär Eos i
din hand, och innan du gör deß närmare be-
kantstap, begär dit säkert att weta hwad denna
benämning egentligen innebär. Är du redan
så långt kommen, att du läst något Grekiska,
så tvet du, att benämningen tillhör detta stiräh
och betyder: Morgonrodnad. Diri lärare
bar kanske ock berättat dig, huru de bildrika
Grekartte asbildade denna den gryende morgo-
nens drottning. ,
De gamle Grckarna, hos hwilka de skö-
na konsterna, isynnerhet bildhuggarekonsten,
nådde sin största höjd, och som till esterwerl-
den lemnat oöftverträsfliga mästarwerk, älskade
att ialla naturens föremål se en personlig
gudomlighet, ät hwilkeit deras rika fantasi
skapade underbara, sällsamma former. Hwarje
naturkrast stek sin afbild. Htoarje bäck, flod,
sjö, berg och lund hade sina egna gudomlighe-
ter. Man lan dersbre säga att Grekerna sä-
tlllwida woro ett gudfruktigt folk, att de i hela
k« U»
, sluss-s ts-
- SN- HVN ism-Desi- -
szkil«sicutni-sp
xx- NF .« "«- ,
x FF -
LEP.’F«« -Y LT« .s» .
NF HFZXGZ ·s JE-
naturen erkände en gudomlig wilja och magt,
ehuru de såsom hedningar tillstreswo ett nä-
stan oändligt antal gudomligheter de toerlntni
kgar, dem tvitillerkänne den ende» allsmägtige
Ioch allestädes närmarande Gudeit.
Du, har kanske sielf erfarit någon mor-
gonstund under den wackra årstiden den stilla
fröjd, som genomströmmar själen, när den
uppgående solen kastar sttt första färgskimmer
öfwcr den tvaknande naturen, speglar sina
strålar i daggen och tväcker den qtvittrande sä-
geln att sjunga sin morgonsäng, skapelsens
Herre till ära. Då står du betagen af en
stilla undran, med blicken mot himmelens sä-·
sten och tanken lyftad till Gud, i din själ be-
grundande rikedomen af hans oändliga all-
makt, tvishet och godhet. Sä stod fordom
Greken beundrande gudarnas makt, naturens
skönhet, sogelns melodiska säng, forsens och
källans sagta sorl. Och hans rika fantasi
förstod, att pä sinlågt sätt afbilda denna sköna
morgonrodnad. P titelvignetten er du en af
dessa bilder. Men tvauligtwis pägade Gre-»
Berne, dä de sägo solens jemna framstridaitde,
afbilda morgonrodnaden såsom en rosenskims
rande gudinna, som med strålande st’erna i
pannan, dragen tgyllne tvagn as glänsande
hästar, swäswade genom rymden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
