Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Sä är jag glad; ty äfven jag till lifvet-
Är lierrligt med min Herre kär uppstån-
den-
llr syndens väld, ur mörkrets magt och
jordens
Förderk ocll bojor och besvär uppstånden.
En liten tid med glädje än därnere,
som lian, jag jordens klädnad bär, upp-
stånden.
Men himlen är mitt arf, jag är till lero-
nan,
som Gad ät mig förvarar der, uppstånden.
skUppstånden)) jublar vårens and och solen,
som himlens rymd med ljus beklä1«, upp-
stånden.
0011 tusenkallt genljuder i mitt hjerta-
Dess tröst, dess tro och dess begär: upp-
ståndens
Lars stenbäclc.
Saga.
Det war engång en gosse, som ingen-
ting wille lära, och arbeta, det wille han icke
heller. Han wille blott gå syßlolös och allt
hivad han gjorde woro skälmstycken och elaka
upptåg. Föräldrarne woro mycket bekymrade,
ty de wißte bättre ärt gossen, hwart en sådan
tröghet skulle leda. Fåfäng gå lärer myc-
ket ondt, sade fadren, och gossens-, lärare
uppbjöd allt, för att lära honom att inse,
hur nödwändigt det war för kroppens helsa och
själens wäl, att wänja sig wid- ett werksamt
och kraftfullt lif. Då inga förmaningar hjelp-
te, tänkte läraren på en annan uttväg. Han
tog gossen med sig och gick ut till en dal.
Der war ett stillastående watten, fullt med
maskar och insekter, samt betäckt med gröngula
flemaktiga ogräs. Här stadnade läraren och sade:
"låt oß hwila här en stund.". "Huru", sade
gossen, "wid detta stinkande kärr, märker du
icke, hwilken giftig ånga uppstiger derifrån?"
"Du har-rätt, min gosse", sade läraren,
"detta kärr liknar lättingens själ. Hwein wil-
le dröja i dcß granskap." —- Derpå förde han
gossen till en öde åker, som bar endast tistel
och törne, der de goda plantorna förqwäfdes.
Der stadnade åter läraren och sade till gos-
sen: "Se denna åker, den har en bördig jord-
mån och kunde bära goda frukter, men den
är lemnad öde och bär blott ogräs och tör-
nen, der ormar bo och ödlor wistas. —- För-
ut såg du den syßlolöses själ — se nu hans
lefnads frukter."
Gossen förstod sin lärares mening och till öde tkakked DC åks bilder af MEU själ
full af blygsel sade han: "hwarför för du mig och af mitt lif?·’ Lärarn swarade: "då du
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
