Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
sig, men också andra, hos hwilka detta icke ä-
ger rum. De förra tallar man elektriska,
de senare icke-elektriska kroppar. Af förra
slaget äro glas, lack, bernstei1, beck, swafivel,
silke o. s. w., as senare äro metaller, watten,
papper v. s. m.-
De korkkulor, som hängde på silkestråd
wisade ester beröring med dm ursprungligt e-
lektriserade kioppen, en elektrisk kraft, sommar
dene meddelad från denna. Lackkuloma der-
att det ges twenne hwarann motsatta elektrici-
teter, som ömsesidigt draga hwarann till sig;
wi wilje kalla dem glaselektricitet och barzelek·
tricitet, eller, emedan de förhålla sig såsom
motsatta krafter i allmänhet, så kunna wi äs-
wen kalla dem positiv och negativ elektrici-
tet;-glaseleftriciteten är sålunda positiv, och
l)arzelektriritetet1 negativ. "De små försök, som
1wi gjort, äro tillräckliga, att för oß- upptäcka
lden grundlag, soni bekräftas af alla andra
emot wisade ingen sådati kraft.
Man åtskiljer dersöre ursprunglig och
meddelad elektricitet. De kroppar-, som haf-
roa den ursprungliga elektriciteten, mottaga icke
någon meddelad, och omwändt, hos de ämnan,
som genom meddelning låta elektrikera sig,
kan genom gnidning ingen ursprunglig elektri-
citet uppwäckas.
Korkkulorna wisade meddelad elektricitet
dlott då, när de hängde på silkestråd, men icke,
om de woro fästade wid en garnända. Silket
syntes likasom hindra den åt kulan meddelade
kraften att gå ur densamma, trådändan der-
emot tycktes asleda denna kraft.
Man åtskiljer derföre ännu kroppar, som
icke leda elektricitet (irke-ledare), och krop-
par, som leda densamma (Ledare sär elek-
tricitet). De sjelselektriska kropparne, såsom
glas, lack, siden o. s. w. äro, såsom wåra små
försök redan utrvlsat, icke-ledares de oelektriska
deremot såsom metall, matten o. s. w. äro le-
dare. En oelektrisk kropp, som genom en e-
lektrisk eller genom en icke-ledare är afsöndrad,
kallas is oleradz korkkulan t. er. roar genom
silkestråden isolerad, dersöre kunde den åt ku-
lan meddelade elektriska kraften icke astedas, u-
tan sörblef hos kulan.
Då den isolerade korkkulan hade emotta-
git elektricitet från lackstången, så flydde den
undan för densamma. På samma sätt, om
kulan mottagit elektricitet från laöröret, så
flydde den sirar för detsamma. eremot bles
den genom lackstangen elektrikerade kulan till-
dragen af glasröret, och twertom.
Häraf kommer man nu till den slutsatsen,
rön, neml:
Likbenämnde elektriciteter
shwarann ifrån sig, och olika el
citeter draga hwarann till sig.
Sålunda stöta blott negativa eller blott
positiva elektriciteter hwaratrn ifrån sig; men
negativa och positiva draga hwarann till sig.
Dernied öswerensstämmer äfroen förhållan
det med de genom·silkeßtråden isolerade kork-
kulorna. Då de deggc blefwo elektrikerade ge-
nom lackstången, så flydde de för hwarann.
Men bles den ena kulan elektrikerad genom
lack, den andra genom glasrör. så drogo de
hwaeaein till sig-
Åfroen öswerensstämmer dermed den om-
ständighet, att lätta kroppar af den gnidna
lackstången werelrvis tilldragas och skånsk-tas-
Deröfwer skalen J få se ett par roliga försök-
- Gerts-)
stöta
ektris
!
Gåta.
En liten smal soldat du ser, .
Ett giftigt spjut han hos sig bar,
Hwar dag med sång han drar i fält,
Blir dock om wintern qwar i tält-
Små slott han intar utan tal,
På berg och äng, i skog oeh dal.
J storkens hwals han tränger in,
Och dricker tusen sorters win,
Ur gyllne sat sött mjöd och öl. ·
Sen fyller han sin hand med mjel,
Små kamrar bygger wägg wid wägg
Orl) fyller alla rum med drägg
Till mat i winterns swåra dag.
Oeh ware blott, försäkrar jag,
Enhwar så flitig såsom han,
Du sunne ingen fattig man.
Hv A- H–A-2-)yyye–«;e-s
JL « - ’
He-7L–IM-LL Æ,«C-,—–«’·’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
