Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 DECEMBER. 1854.
ER
FN
Viet Letar: Lott RACretrae CALLE.
Fris för årgång 4 Rbl. S7
Hösten.
Solen förbleknat och himlen är mulen,
Gråter sin tår öfver jorden ibland; = ”
Höstvinden drager, så skarp och så kulen,
Fram öfver skog, öfver haf, öfver land.
Gråa och sorgsna stå kullar och höjder,
Dalar och ängar, ty sommarn dött bort;
Gömda de ligga, dess flyende fröjder
Under den vintriga snö innan kort.
Gräset förvissnat, och träden stå kala,
Gulnade löf ligga spridda omkring,
Nu all naturen allvarligt hörs tala:
Så är på jorden förgängligt allting!
Derföre, sök dig ej skatter på jorden,
Sök ej din ro och lycksalighet här.
Vissnad, som blomman på marken ät, vorden,
Är snart den fröjd, du på jorden har kär.
Allting förgås; blott ett enda förblifver,
Ordet, Guds eviga; deri du må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
