Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
sör sina barn, hwitta hoti s.7« estet rustade-. Och
om migongäng sorgett öswkr dm förlorade
alstlingect wille öfwerwäldiga henne, så min-
des oon dessa Skriftens ord: Det intet öga
sett hastver, och intet öra hört, och uti in-
gen maniskas hjerta uppstiget år, det haf-
wer Gttd beredt dem, som honom älsta,
och hon bles nöjd och glad igen. Holt les-
wade och prisade Gud, och lilla Torstett sade-
"tack, o tack min Gud, som trostat min utant-
mal Nu ar tag glad igen- nar jag ser mam-
ma glad;" och han slingrade sig allt innerli-
gare kring modeens hals och hon tryckte ho-
nont allt närmare till sitt warttea modershjerta·
Sri lesde mode-en nu ett nytt lif, utsiidde
gudaktighetcns frö i sina barns hjertan, under
hopp och förtröstats till Den Högste att de
skulle bära wälsignelscrik frukt.
J önsken wal äswen weta hum det sedem
gick med Torsten? Jo! han lärde sig tidigt
läsa, och hwad Irak dsi hans alstlingslekturs
trädgärd och leker med så många Guds englarz
gå nu och säg ät mamma att holt ej mera
stall gråta och sörja! hennes Werner är så
lycklig, han will ej mera till jorden ; ett salla-
re land, ett ljus-vare hent bär honom nu i
—- Bibtllt. Han inhämtade deri sä« många
skötta lärdomar, han fann, att i himlen finns
en nådig oeh darmhertig Grid, som will alla
menniskor wäl. Hari roar alltid ett lydigt
barri, sina föräldrars och syskons älskling i det
sitt stötk; minns dktka Tpkstkxk, och gsössk cs tresliga hemmet- Meri menniskans ändarnal
"stjernenatten." "Oeh Werner sörswanmlär kckki Ckk i heMMtki omgiftch af hUlda för-
jag scig honom icke mer, men milda toner as,å1dtslt- älssstde spststt Vch käka Wä!1ntk- Uttdtk
en herrligt klingande säng hörde jag lcjngl-.’’Ilt’k(tr Vch Nöjtn söm-VW sikt MI- Nkj M hö-
Så talade Torsten och inodren lyßnade med gts Mak ät MMS förklagdk- och detta insåg
spänd uppmärksamhet och förtvåuing Dmt äthn Tokstell ftdsm han IVM till WVZIWE
och kärleksfullt slöt hon dm gtzdjcstkätaudesldcrs Holt fann- att det wer havs pligt att
budbäraren till sitt hugswaladc hjerta, hon grek-i EU framtid söts bli ev nyttig medicin i sam-
— hon grct mycket, men det kvar icke mera hälltb split kUUdt gagna sina MCVMUMMVV och
qwalccis och sorgens tårar, det war fridens svara sitt fosterlattd wårdig- Han måste der-
och glädjens. De dystra molnen, som lägrat förc tidigt skiljas frätt hkmmkki koIt Hlstttdc
sig på hennes panita sörswunno, och i hennerEMUdtUV Dch spsivm sök akt svid kandtks läkd-
anlete, som länge burit sorgens och lidandets Werk- gMVM stuk-icr fökädktt Vch Mbildtt dk CU-
stänkpk1, syntes ekt amyck af signgsugn och lag, naturen iså ritt mött tycktes hafwa skänkt
Hid« EU ny sol hade sök hmm Uppgcktt, ckk honom. Under sin wistelse nsid stolan nsar
nytt lif hade roaknat i hennes själs i ett nu han sina IEWTV lydig Vch killgifwkn- samt Uk-
hade hon fattat wigten as sitt bestännnelse. J·IUEU«!«tc sig SMM flik Vch stdiigbtkz och Vck
ett ögonblick hade holt insett-att jordisk sällhet
och frojd roar ett intet emot den herrlighet,
sent i ClitistoIesu är; bon inng att hon
hade ett hogre msk att strafnsa for, ätt det
bloU«.-Yordistaz hon fantt att hots borde lefwa
hans kamrater mången afton sorglöst roade
si,z, satt han hemma oeh fantt sin tresnad wid
bokektz halt blickade da mången gäng pli den
med otaliga stjernor beströdda himmelen, och
han mindes — stjernenatten. Gossen bles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
