Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Alldeles annorlunda förhåller det sig med klot. Näst Merkurius följer Venus, bekant
planeterne eller wandrande stjernor. Desfa under namn af morgon- och aftonstjernan.
behälla icke samma ställning till hwarann eller Deii är 14 miljoner mil aslägsen frän solen
till solen. Ty om t ex Jupiter i dat stär och fulländar sin bana kring solen pa 224 da-
midt emellan twenne stjernor, fä har den föl-ej ar. Derpä i ordningen följer svär jord pä
jande är längesedan uppnått den ena, lsar gatt( ett asstäiid frän solen af 21 miljoner mil med
for-bi densamma och besineter sig således fram-len omloppstid af 365 dagar och nära 6 tim-
om begge. Det är som om dessa stjernor spatslniar. Jordens ärliga bana omkring solen be-
serade pä himmeln och gladt helsade hvarann, löper sig till 131 miljoner mil. Mars är 32
dä de mötas, och dem-id icke mycket bekymrade miljoner mil frätt solen, och fulländar sin ba-
sig ont tid och stund. Meri alla fullända i na pä l eir och 322 dagar. Den är mindre
oföränderlig ordning dereis bana, och wi men- än jorden. Man skulle kunna bilda ö Maro-
skor kunna längt förut beräkna deras lopp klot af jorden.
med sådan säkerhet att det icke det minsta fläk Enxellan Mats och Jupiter-, om hwilten
felt.
Planeterna äro bland alla stjernor när-
mast wär jord, mycket närmare än nägon en-
da sirstjerna Dc röra sig, likasom wär jord,
hwilkeri ocksei är en planet, i stora kretsar omqärhundradetS morgoir, lyckades detta.
kring solen. Dessa kretsar äro större eller
mindre allt efter deras afständ frän solen-
Planeterna äro i sig stels-va mörka werldskrops
par. De erhälla sitt ljus, liksom jorden frän
solen. Att de glänsa ont natten härrör afl
solljuset, som bryter sig mot stjernan liksom
längre ned skall talas, skulle ml äter en stjerna
stä, men de stjernkunnige kunde trots alla be-
mödanden icke upptäcka densamma. Först är
1801 den 1 Januaei, säledes just med det nya
En li-
ten stjerna midt emellan de nyßnämnde upp-
täcktes. Det räckte dä icke länge, förrätt man
upptäckte en annan och tredje och ändtligeti är
1807 den fjerde, alla pä samma rymd. Nu
inträdde en läng paus, men 1845 upptäckte
man ännu 11 andra, och hwem wet, huru
mot en spegel och kastar sitt sken ända nednneinga inom samma region siväfroande plane-
till oß, fei att wi, äfwen under den mörka kirs-
tidens stjernenatt icke alldeles sakna solens gla-
da sken, ehuru deß strälar icke falla direkte pä"
IVkstm Ikis, spe-cis, Hebe, spa-rhenv-
iorden. Hwarje planet är ett stort klot, som
ter skola upptäckas af det rastlöst sökande forsk-
ningsbegäret med deß konstrika hjelpemedel.
De sälunda upptäcktas namn äro: Flota,
rastlöst rör sig omkring sin egen axel och ont-spe, Irene, Egeria, Astraka, Juno, Ce-
tring s olen.
den andra hälften är mörk.
före pei hivar planet en omwexling af dag och
natt.
afständ frätt och i samma rigtning till solen,
derföre har den säsoni mät jord, oli ka ark-tider
Den solen närmast stciende planet, som
Elidast den hälft af planeten,jres, Pallas,
fom är wänd mot solen emottager deß ljus, saknar ännu namn.
Det finnes dersafständ af 45—57 miljoner mil frätt solen,
En Planet stär icke alltid pli samma;
Hogian- Vikkokia. En
Alla besinna sig pä ett
och äro mycket mindre än tvär jord.
Näst dem följer pä ett afständ af 108
miljoner mil den redaii nämnde Jupiter-
den största planet i tvärt solsystem. Deß oms
lopp omkring solen fordrar 12 är, och 1414
blifwit upptäckt, är Merkurius. Delr är·jordklot kunde af deß massa bildas.
wisserligeii 8 miljoner mil aflägsen frän folen,! 197 miljoner mil frätt solen befinner sig
men likwäl sä nära, att den blott fallan, isytis den wäldige Saturnus, som är försedd med
ner-het med blotta ögat, katt warselslifiva8. Den .twenne ringar, i hwilkei klotet fritt rörer sig.
gär upp om morgonen lort före eller efter fo-«735 jordklot skulle man kunna bilda af Sa-
lcnä iippgäng, oeh om aftonen pck sannna sätt turuus och till deß omlopp omkring solen for-
ned. Ett cir, d. ro. f. tiden för deß omlopp"drao en tid af LEW- är.
kr ng solen räcker för Merkurius 88 dagaeJ - Limge trodde man nu att denna planet
Man skulle af jordeli kunna göra 16 Meriuriiisskeelle sluta solsystentet. Men ännu fann man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
