Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik blef helt förskräckt, sprang till far,
font satt det t sin nattmössa wid bordet, och
började gråta. Söta mamma, ge ej Walter
mera ris, ropade han. Men far fade: Gud!
will att alla barn skola wara lydiga och goda-
och derföre få de obeskedliga straff. Det gör
föräldrarnas hjerta ondt, när de måste straffa
sina barn, mest de mäste likwäl göra det för
barnens egen skull. Och det är beskedligt af
dig att du ber för din bror, ty ät andras
straff skall nian aldrig glädja sig. utan sörja.
Ja, sade farbror Nils, som fatt der och
rökte sin korta pipsnugga wid andra bordsän-
dan, jag kände en gosse som aldrig sick ris,
när han Ivar liten, fastän han roar elak och
slog hwem han kunde När han sedan blef
stor, slog han andra menniskor och blef en
skurk och en rackare, och till slut kom han 1
det stora fängelset för sina illgerningars skull;
der satt han i många år med jernkedjor om
böde händer och fötter och brukade ofta säga:
gode Gud hivad jag är olycklig, som ej har
fått ris när jag war liten, då skulle jag ej nu
ha suttit har sons en stackars fänge, fruktad
och afskydd af allagoda menniskor.
han wäl fatt sin bastu, sa ångrade han sig
och bad far och mor och Fredrik om förlätelse,
och fä war han lika god karl for det. En stor
klippare war han, den lille Walter, det skall
man« änntt fä se af mänga«andra äfwentyr,
foIn jag framdeles skall berätta. Men ett godt
shjerta hade han, och han roar i ständ att ge
ibort det käraste han hade, ja sielfsva trädlzäs
sten, om han kunde göra nögon annan en
glädje dermed.
Och nu roar gröten färdig, och alla äto
ur det stora fatet, och mor, som wille alla fä
wäl, hade lagt deri ett stort smöröga. Men
Walter begärde deßutom att fä skrapa slefwem
och dec sick han. Man får en förunderligt
god aptit af en risbastI1.Den som har mat
att åta och ej är hungrig borde just be att fä
lsig litet daskis pä ryggen. DC skulle nian fe
Jyuru gröten smakar som wore det hallonkräm
Himmeln och desi verldar.
Eskil-)
Sä fornndranswårda planeterna ock ärv
till deras storlek, beskaffenhet och rörelfe, fä
öfwerträffas de dock alla af en kropp, och den-·
Men med Walter gick det nu sä, att när
na kropp är — solen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
