Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IC
er till en skönare betesplats än denna. Sen’
ditupp mot spetsen af det der berget, som lig-
ger just midt emot er. Der sen I gränsorna
af ett skönt och behagligt land. Se, solen be-
lyser trädens toppar, så att de skimra som
grönt guld, under dessa träd ligger min be-
tesmark, hwaruti jag gerna går, och hivar-est
mina får och lamm finna fullkomlig ro. Jill
denna plats will jag i sinom tid föra er, då
J wiljen känna min röst och lyßna till den 10).
Dock om J aflågsnen er från er hjord,
om J ej wiljeii hafwa mig till er herde, om
J hafwen begär efter det gräs, som werer på
båda sidor utmed berget, då kunna mina kär-
leksarmar icke mera wara utsträckta öfwer er
till skydd,oehJskole11 åter falla i lejonets
wåld, hwarur jag engång räddat er och hwil-
ket går omkring och söker att uppsluka er."
Då herden nu hade upphört att tala,
lemnade han dem; men hwarje dag återkom
ban att besöka dem, och hwarje dag gaf han
dem nya bewis af sin kärlek ").
Namnen på dessa twå lamm woro Fridi
och Oerfarenhet. Många lyckliga dagar lefdez
de tillsamman på denna ljufliga betesplatsz de
hade förträffligt foder och skött skuggas de äl- ,
skade hwarannan, men isynnerhet älskade de
lika-ål den gode herde1112), hwars närwaro
uppfyllde deras hjertan med fröjd ; och om det
deßemellan hände, emedan bergen lågo i en
siorniig nejd, att hagel föll i den lilla hagen,
få skyddade wanligen de täta och skuggiga trä-
den de små lammen mot wåderlekclis obehag U).
Eli dag, då» herden sås-ml wanligt besökte
dem, skyndade Frid honom gladt till möte,
hoppade omkring framför hans fötter, såsom
deß mana ivarz men Oerfarcnhet deremot gick
helt långsamt efter honoin och betygade fögas
glädje wid åsynen af sin bäste wän, och likwäl
war intet dystert eller strängt i herdens ansig- i
te att märka, som hade kunnat ingifwa lam-
met någon fruktan·
M) Joh. 10. T. — «) Jeb. isl. L-
l. s. — U) Joli. 16. sti.
Z. —- Uj l Pelt-
"Men hivad går åt dig syster?" sade Frid,
så snart herdeii åker lemnat demz om du är
sjuk, eller något felar dig, hwarföre klagar du
då icke öfwer din olycka för wår gode her-
re?14) Han ger oß ju allt rikligt att nju-
ta U)."
"Ack han kunde dock ej gifwa mig, hivad
jag stulle wilja hafwa," swarade Oerfarenhet,
"ty han har ju uttryckligen förbjudit mig det.
Jag wille öfwerge hagen och besöka de der
täcka kullarna, som ligga både till höger och
wensich - (Forts.)
«)P15015 — ssHTnn o. 17
Illin isa-St- bön-
Med späda Hammadis-äpple händer
a0l Guil, som bakver- barnen list-H-
Jag upp till elig min ajiil nu nivåer-,
cell af elig innerligt begär-
Att Dit mig alliiil må bevara
Ike-ån allt omlt oelI liras-ja brist«
som blir mig ställa lina i kar-al
Att Du mig liök elet vet jag viaatl
Jag taelcar dig för tlet Dll gikit
Mig kar och mor uti ett hems
coli att- jag ej som mången blitt-ii
se tidigt kika vekars-sa ilen-·
Jag tackat- oclc kör alla- gänget-,
Jag mättad blek ak dig och liliieleil
0oh att jag kunnat utan ånger
laslumra pü min hvilobiiileL
Dir loks-ai- att Du vill mig höra
Fijis Jesu akuts, kär barnens rän.
Jag loks-ar ock att aldrig göra
Bmot min viin i himmelen,
som älska«t mig så högt. ools gjorde
En helig förbön oolc fin mig-
0! liii- mig handla som jag bortle,
Ätt jag må komma upp till Dig! —t—t
- Z7- Å–- -.e-s y- Häss-
IZMMI Mia-Hz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
