- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1855 /
39

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

tens trint-ting, oas ia.t ler att denna krusning
tit- i.·t nati, att den last bära en qttzicksitstoets
pelate at· 28 tunts hofd.

Nå, lade fadren åter, huru bög matten-
petate tunde luften då Vara, när qtvicksilfret ar
14 gånger ttmgre ätt trattnet?

« Wartmpelarn, tänkte Wilhelm efter, kunde
då svara lii gåttgee högre titt atoicksiltoerpelaru,
alltså 14 gånger 28 gör 392 tunt, det toill sti-
ga, litet öftoer 32 fot.

Nn förstår du wäl, min gosse, hivad jag
engång förttt sade, att du icke toore i ftånd att
på din hattd bära ett på densamma htvilande
luftpelare, om den listiga luften kunde tagas bort.

Ja minsan, funderade Wilhelm-. men par
omständiglteter elro mig tinntt icke rått tydliga.

Tch hivilka då? frågade fadren.

Jo, kommer icke Pappa ihåg, att Pappa
engång lotsade, huru man kunde tvånda upp oeh
ned på ett glas fullt med tratten, om matt satte
ett papper öftoer glaotnnnnittgen?

Dtt menat-, sade fadren, att wattnet borde
hållas i glaset lisa-en om matt-loge papperet
bort, eller burits

Ja, så tycker jag, sade Wilhelnt, efter luften
kan bära en 32 fot hög watteupelare, så borde
tvål deß tryckning underifrån kunna hålla i
glaset det lilla tvatten, sota rymmes i det.

Alldeles rigtigt, min gosse, det är rätt att
dit gör dina semnfllrelser, så borde det wara,
ty luftens trycktting mot den hängande matten-
ytatt år densamma, som dnt pappperet funnet
der. Mett orsaken, hwarfor wattuet rinner ut,
om papperet tages bort, år den, att toattenytau
utait papper icke kan hålla-s fullkomligt stilla det
horizontalt. Såframt icke på alla punkter watt-
nets mettetkckniug mot luftett förblir lika, så sti-
ger luften såsom det lättare flytande ämnet upp
i mannen farter sig öftoer detsamma och trycket
ofmanisrått neråt på tvattnet, tills luftens tryck-
ning oftoanifrån och nerifrån blir lita, och tvan-
uet da till följd af sitt egen tyngd faller ut, oeb
detta försiggår ögonblickliga

Tet fortsätter sig dermed, som med toas-en
och atoickiilinser. Gjuter man begge i ett glas, så
blir toattnet ftåettde oftvauom qtvicksilfrets. Wor-
det möjligt, att sätta qivlcksilfret på mannen s?
att begge ytorna ifamma ögonblick skulle be-
röra hivarattn i alltt punkter på engång, så skulle
ock qtoieksilfret bliftoa liggattde oftoanpå tvattnet.

Men, intoilndr Wilhelttt, hwarför hålles
matten uti ett sint glaoriir utan papper eller
något annat sådant, sout sättes emot öppningen?

Wid en så liten öppning, undan-isade fa-
dren, är redan tvattuetä kohaefion eller samman-
hållighet tillräcklig att företräda papperets ställe
och att bilda en stilla sammanhängande konvrr
ota. Meu om man förstör denna genom att
slaka om röret, så einnner toattnet ut äftoen
ifrån detta.

Får jag ännu, sade Wilhelm, framkasta
ett twifwel? Wi besinna oß nu i rummet, fotn
har ett fast tat. Nu kan ju luften oftvattom
taket icke werka på föremålen inuti rummet, alltså
måste lufttryckningen under bar himmel tvara
tvida störe, titt den tryckning, som förorsakas af
luften härinne, och dock märkes ingen skilnad.

Och detta, sade fadrett, så snart Wilhelm
slutat sin iutväudning, detta derföre, att luften
iir ett flytande oeli ett elastiskt ämne. Luf-
ten utanfor rummet tryckes af den oftvanom
densamma stående högre luften. Denna truck-
ning fortplantar sig genom dörrar och fönster
iu uti husen, och fålttnda år luften härinne uti
rummet likaså mycket sammantryckt och likaså
elastisk som der ute på gården. Den trycker
alltså på de här befintliga föremål i alla rigt-
ningar likaså starkt, som istider bar himmel.
Låtom oß räkna efter, lntrnszmånga stålpnudo
tyngd lufttrpekuiugen ntöftoar t. er. på otait af
det hår bordet. Huru skola tvi då bete ofe?

Efter litet eftersinuaude sade Wilhelttt: förse
måste tvi mäta ytan af bordet, och då beräkna,
nurn tung den toattenpelare tir, font iir 52 fo-
licen, oeli sa beskaffad och formad att den jemn-
uted ena iiudan passar att stå på bordftiftoatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1855/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free