Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä.l· lind listr- rilst begärs-nd iii-,
Elm· lätt, lims snart ljnn allt sig läs-,
Ocli vun- lcnn aj nix mitt stöd,
sii smre färre än mitt nätl.
Unn ger mig ick sin tsmltes ljus,
Unn gen- mig meds än bröd och hus,
TF tsätl och siinslmp han mig get-,
Och pil mitt arme-el aldrig sek.
Ja, klen som mer af Gutl har lätt,
Det är elens pligt att göra godt,
Att dela af sit’t öfwecisHUJ
Ät eltm soin lielcr brist oclt nätl.«
så svarte motlwn nu som eld
IIov gossen Säg i skogen gä,
Och nu sotn dä, hon krom ocli zoel
Blott jag-sk tröst och hopp och mod.
,.Dlin son«—hon knockar-Gad så vill
Ält ci- cj allt sleall höra till,
Iliu- elalar sina gäss-ok så,
Att. allti något af dem A.
Meri fattig blott och arm är ilen,
som uti Gad oj lims en vätt,
Meri kil- uli Silt’ armod iii-
Den Cutl har ökvek allting liii-ul«
slugaste-.
Fysikaltwm isätt oclt erlmsinyan
Termontetent.
Hwartill tjenar, frågade Wilhelm fiie fader,
detta lilla glasrör på barometern bredtvid det
stötst?
Fadr. Det är en eermoxnetey mitt gosse:
d.v.s. ett instrument, hwilket angifwer tvär-
meit i lufteii eller i något annat ämne, hwar-
nf det oingifives. »
Det ät en bekant erfarenhet, som äftven dit
tnnsie ofta gjort.att tvärt-te
uttvccgar kroppaiite och att
köld fannnandrar deiii eller
» » gök dun mindre. Eti kall
-—« « jernknla- WWW Passar
.-.« « femnt nti en LöfsPlP«- rym-
ts- 5
nies icke dit enn kntan upp-
hettas« En jernstång är, om
den glödgas, betydligt längre,
"- än den iir säsoiti kall.
Denna werlan af mär-
cnen, att dm nttoidgar krop-
par, förklarar for oliv hivad
s-— som utgör grunden för tee-
— man-etrar. Kulan och en del
af röret är fylld med qwick-
sitstver eller sprit. Lin nn
detta flytande iinnte nyp-vär-
mes, så ntwidgar det sig och
stiget- sålunda högre upp i
qlasrörec. Blir det kallare, fä sjunker detsants
ma äter ned.
Wid sidait af röret är en skala, som anger,
hivarest qwicksilfeet stäv ivid olika lviii-mega-
der. ,
Tivs ivigtiga punkter äro på denita skala be-
stämda; nemligen: den punkt der wattttet
fryses-, och den det« det sjuder-.
Mellanrnnnnet emellan dessa beggc punkter
delar man nn nti ett Iviäst antal lika delar el-
ler grader. Men emedan uti denna indelning
icke alla förfara på samma sätt, så är det bra
att känna de olikti skalorna.
Dett Neattuinrsta skalan har fan den na-
turliga fryspnnkten till sjndpnnkten 80 grader.
Dett Fahrenheitsta har 180 gr.
Den Celsiicska eller swenfka 100 gr.
Deu Dclisrisea 130 gr. ,
Den Reaucnnrska och den Celsinfka tiro hos
oss wanligast. Niir Remmian skala nttoisar 4
grader, anger Celsii B.
För hivarje termometer lit- dess egen skala
nödwändng- Mait kan icke nyttja skalan för en
termometer äftveit för en annait, om de begge
termometrarne ocEsFe äro beräknade efter samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
