Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QZ
Rysslrakislsa rön
Det beror af tyngdpunktens läge, om
en kropp är säker för fall eller icke. På
en trisza till exempel är tyngdpunkten be-
lägen t sjelfwa medelpunkten, hwarföre
trißair kan rulla onikrin g; hwilket icke wo-
re fallet, om tyngdpunkten skulle besinna
sig närmare periferien. På en" stång besitt-
ner sig tyngdpunkten på det ställe, der
stången understödd ligger horizontelt, och
kan swängas omkring, hwarefter den åter-
tar sitt förra horizontela låge.
Hoa en stående kropp måste tyngdpunk-
ten ligga ofwanom den yta, på hwilko
kroppeit står, så att den lodräta linie,
hwilken fälles ifrån tyngdpunkten emot y-
tan, faller inom denna yta. Så kan- till
exempel menniskan stå endast då, om ifrån
trakten mellati höfterna, hwarest tyngdpunk-
ten ligger, en lodrät linie faller mot mar-
ken inom den yta, soni ligger emellan hen-
nes fötter-.
Tor är häraf klart att fyrfotade djur
t: ex: hästar stå stadigare, än tvåfotade. Cn
kropp kan stå snedt och ändock stadigt nog,
om blott den lodräta linien« icke faller u-
tom den grunduta, på hwilken kroppen står.
Mennistan kan utan att falla och utatt att
flotta fötterna böja sig litet framåt, bakåt
och åt sidorna, och det så mycket mer, ju
längre åtskiljda holt håller föttenia, eme-
dan utan, på hwilko hon står, derigenom
förstoras, så att chi lodräta linien ändock
faller inoni densamma. Man står derföre
stadigare, oni man sätter högra foten litet
framåt och åt höger, den wenstra litet bak-
åt och åt wenster, än om man håller
ock Erks-risigar-
sötterna nära hwarandra.
«Ont man närmar tyngdpunkten mot
grundytan, så är denna punkt mera tryg-
gad mot att skuffas utom ytan. Derföre
står menniskan ännu säkrare, om hon ställer
fig med böjdii knän, hwarigenont då tyngd-
punkten närmas mot ytan. Dettna ställ-
ning intager hon också werkligen, oin hon
wäntar en stöt. Den som hex: tvill stå i
en rankig båt, eller på« en farande wag11,
eller såsom konstridarne på en galoppeoan-
de häst, den skulle göra ganska oklokt uti
att stå med raksträctta ben. Wid några
kroppsöfningar, det det kommer an på en
fast ställning, emot yttre wåld, såsoin kvid
fäktning och brottning, är posituren med
böjda knän, hwilken äfwen konstreglorna
söreskrifwa, ganska ändamålsenlig.
Wåra unga läsare kunna roa sig med
följande konststycken, hwilka hafwa afsexnde
på tyngdpunktens läge.
l. Att sätta någon så att han icke
kan stiga upp.
Sätt kamraten wackert på en stol få
att ryggen är· winkelrät emot stolsitsen, lå-
rena alldeles horizontela och benena ifrå-n
knäet åter lodräta emot golfwet, och gör
det wilkor med honom, att han· icke sir
böja öfre delen af kroppen framåt, ej hel-
ler flytta benena bakåt under stolen, ssi
skall det wara honom omöjligt, att, slut
mycket lian ärt anstränger sig, stiga iuo
frätt stolen. Hans tyngdpunkt ligzsec i Leri-
na ställning lodrätt ofwanom siols.iiet, ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
