Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
mil till turkiska lägret, der han pä allt möj-
ligt sätt sökte att förmå storoisireit att äter
bryta freden. Men Mehemed blef dertvid atl:
«Fredeit är slutett och fä måste det nu bli.-s
stigande af harm och tvrede lemnade Karl
siorvifirenö tält och anklagade honom hos
Saltaaem Denne lät mä! afrätta Mehemed,
som stiledes hade föga nytta af sina diamanter
och sin trolöshet; men freden blef icke bruten-
Jngen hade mera fröjdat sig öftoerKarls
nederlag, än August fl. Wid första under-
rättelsett derom förklarade hatt dett » med Karl
i Altranstadt afsltttade freden font twnugen,
lvii-ide om till Polett, slöt ett nytt förbmtd
med Zaren och förjagade snart Stanislans
Leczinsly. Åster Fredrik IV i Danmark för-
klarade liter Stoerige trig, och slilnnda reste
sig ånyo alla de siender, dem Karl redan en-
gåttg hade tuktat. Swerige öfwerfölls nn frön
olika sidor, och otn de redliga Stoeusiarne icke
ägt fä mycken tapperhet, hade Karl tvisserligen
gätt förlustig hela sitt rike. Karl satt under-
tldett i ro i Bender och utkastade jätteplaner,
af htvilla ingen enda blef utförd. Hans be-
lägenhet blef med hwarje dag smörare. Till
de trenne fiender-, hatt redan hade, stillade sig
ännu tre andra, Preussen, Snglttttd och Hol-
land. Alla Karls bemödanden att för-mec-
Snltanen till fredöbrott mot Ryssarne tooro
fåfänga. Deremot satte sig Achmed ståndaktigt
mot alla sareuö förslag, att till honom ut-
lennta swensitr ktmgen. Sultantn lät liktoiil
slutligen Karl förstel, att hans längre tviflande-
hos honom blefnte bestviirligt, och att hatt bor-
de tänka pä sitt afresa. Men Katsl toar fä
förbittrad mot Snltanen, att hatt glömde all;
den gästfrihet, denne tvisat, och beslöt att siadna
qwar, för att dermed stminstone förarga ho-
nom. Sltnligen hotade Sultanen att med
tväld ttvinga Karl till afresa. Dettne blef
blott allt mera hårdnackad, och med sina fri
Stvenskar, numera blott 96 till antalet, satte
hatt sig i förswarstillstånd. DS befallte Stil-
tanen den redlige ansnph Pafeha att lef-
wande eller död bemägtiga sig konungen. Med
tårar i ögonen samma-tdrog Jussuph sitta Ja-
nitscharer. Kanonerna dundrade, Karls sör-
slansningar bleftvo östversligna. DC sbeslöt
Karl, att i sitt hus, som blott tvar af träd,
förste-ara sig till det yttersta. Datt högg sig
fram genom 40 Janitscharer, htoilka omringa-
de hottent, till husets port. Der samlade han
omkring sig några officerare, soldater och drän-
gen-, jagade ut de Janitseharer, som redan
plundrade huset, samt tillbommade dörrarne
.·el) förflansade sig sä; godt han lunde. bär
förfwarade han sig sju timmar, htvartvid ett
stort antal Janitfcharer särades eller dödades.
Slutligen lyckades det Turkarne att antända
taket, och nu försi, dit de brinnande bjelkarne
begynte falla ner, beslöt Karl att lemna huset.
Med sin svärja i ena handen och en pistol i
den andra störtade datt ut for alt begiftoa sig
till ett annat hus, men fastnade med ena spor-
reit och föll till marken. Nu togo Turlarne
honom tillfånga och förde honom till Detn o-
tika, der hatt hade mindre frihet än i Ben- .
der. Det vaktadt qloardröjde han önuu halft-
annat år. Slutligen fedait han tvistats s är
i Turkiet förklarade hatt att hatt nu tville resa.
Steltanett lotsade Karl, oaktadt hems trotsighet,
samma ädla tvältvilja, gaf honom stora skiln-
ler och lät föra honom, jenmte allt hans folk,
på sin bekostnad till gränsett. Den långsam-
ma resan behagade icke Karl. Hatt beslöt att
göra dm fortare. Åtföljd af generaladjutan-
ten volt Rosen och östverstelöjtttant Dliring
begaf hatt sig till häst gettotn Tyskland. Han
gaf sig ut för stoensie kaptenen Karl Fri»sk, ·
gjorde sig oigenkännelig gettom en smart pe-
ruk, en hatt prydd med gulds-rören« och en
brutt rest-oek. PS 14 dagar red hatt 180
sioensia mil. Ditriug blef rngöttg under två-
gen liggande som död af den starka ridten, och
don Rosett hade redatt de första dagarna nöd.
gals bli efter« Ändteligen frantEom Karl till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
