Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QU-
nat. Ändtligen ginge de fram och funna ho-
ttont död. Ett kula hade gstt ntidt igenom
hans haft-tud. Hattö soldater Eegrtto honom,
och ehuttt hatts uttdersiiter genom hans död
kort derpå måste antaga ett fred, hutat-igenom
Sltserige förlorade flere stöna provinser, sörjde
de hottont liktväl allmänt-
Karl xll hade stort försi31:d, ett mod
font gränsade till oförtviigetthet, och en så fast
jernhård wilja, att för den allt måste lotta.
Wältvilja och redlighet tvoro hans hufwud-
dygdcr. Möttc han snaskigt-eter och hinder,
såsotdublslade sig hatts kraft; och sent öfwer-
wunnett skulle hatt heldre liitit bryta titt böja
fig. Tetta Egettsitme tvar hatts och hans ri-
kes olycka. Hatt hade redan i«sitt ungdom
. toisat ett sådan egensinnighet, och föll det ho-
nom då in, att häfmltlarett liknades"en snat-
tatta, sk kunde ingen staga honom ur denna
ostoettyg:tse. Föt öfrigt toar hatt ränn-is och
och gudfruktig sned stränga och rena seder-.
Hans yttre toar ganska behagligt. Lättg och
smilet till toextett hade han en xak hållnittg,
tttörklätt ansigtöfärY stora Blå listiga ögott.
Hans klädsel skiljde honpnt lätt från andra.
Hans rock toar af mörkblått kläde med sör-
gtslida knappar, hans underkläder loalnrgula,
hatts här kort aftlivpt och kam-natt uppåt.
Kragaena ps Hans hanskar ginge till atmos-
sen, hans stöflor Zingo öftvee kaliet och hade-
stora jernspotear. Krittg lifwet hade hatt ett
enkelt gult stvärdgchiinz som sak en läns
svärja med sörgyldt mottags-fäste-
deen lille, late gossen.
. · .. "’ .8 –.
tsk ana-»- x - -·–s spsz -«—"· -.
sda V· UNT-Z- «.««I-:·« kost-st Is -
— « "««-T:-.xssL«
—-
Det toar en tvackcr och toartn sommar-
ntot«gott. Solett skett så klart, sont den nä-
gonsstt kunde genom dett tjocka soleöketh hwilkett
mattens tvindar icke förmått skinng.
Pll den
dona-niga trägen gick med släpande steg en li-
ten gosse —».ja·zt tvill icke siiga hans namn,
ty ni skulle skratta ät honom. —- Ollltnog, hatt
gick och lset då och då cn duktig bit ifrått en
flor smörgås, settt han bar i ena handen. J
den andra hade han sltt bok, ty han skulle gå
i skolan. Men dit tycktes han icke haft-ta nå-
gott egentlig luft att gå, ty sakett Ivar dett,
att hatt trav angripen af lattttasken ifrått fota-
lsjellct allt intill hjessatt, och det tvar en flyga
pläga för dm stackars gossett. Han hade
mycket hellre tvelat fordriftoa tik-ett med att
göra ingenting eller med att leta; derfore blef
toandrlttgen till skola-! förfärligt tröttsam, och
han satte sig tes ett sten tvid wäsen, för att
anställa ett slutligt nedersta-x på fltt stora smör-
gso. Atle den tvar fot-tärd, tville han börja
leka-, men att leka tttan sällskap tvill icke riktigt
sci, som ni sjelftoa torde ttZgongsnzt haftva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
