Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
0cli nyss ett västligt slag, som nr
stol sjelkva kast-lina alt-äckl-
Näk Sist liäk drag uppå siti stråt
Eli leksgakllticle förbi,
Ocli nilt- litsstiiseti flög framåt
som loge-lii lätt ocli kri;
bä glatltle pajskal-apors oig;
lite-ii inner-st i min bin-iii
slug slita-, o kruset-, grämdes mig
Ocli pkökisatle min arm. —
— Illiii sista är stat-le acli stoet milt motse
Gil« stulets mig ett sislikell
l«e iclte — ungt tik väl mitt lilotl,
Ole-ii jag äts fädren vii-dl
Skildrlugar af natureii och lifmet uti Södra Amerikas gråssiepper
("Pampas" och "Llanor").
Ester Alex-andre o. Humbolde
10
Deösa gräsökitar o utsträckning är så un-
derbart stor, att de npotaga en yta af 14,000
qioadratiuil, och å nordliga sidaii begräiisas af
paliiiskoziar, under det ritt de i foder äro be-
täckte iiied nästan etoig is. —- Egendonilig for
dessii Paiiioas är den Kasuarlifa Totthoit,
sfioensoin kolonier af söriolldade hundar, hwil-
kri sällskapligeii lefioa tillsammans uti strider-
jordisfti »hålor, inen hioilka oftki med blodgirrg-
het oftoerfalla menniskan, för hioarö forsioeir
deras-i stainförioandter käiiioa.
J likhet sned öknen Sahara ligga Ola-
,... . . .. .. i
nor, eller codra Amerikas nordliga gnisslat-
ter, uti deit heta zonen. Lilioäl ioisa de sys
««2liisiel)ieii der Natur,« af ——k.
ankomst. Wlsserligeii firo dessa gräsöknar
passande för bostadssfötselin men skötselii af
iiiiölkgisioande djur ivar fullkomligt obekaiit
för deii nha ioerldödelenö ursprungliga inne-
ioeinarr.
Meri oni också herdelifioet, denna irililgöi
rande inellanliinh som sjettrar de kringirrande
jägarhorderne iold den gråtit-liii markera och
litsoiii förbereder dem for åkerbruket, blef e-
kciiidt för Amerikas nrinneioeinare, så ligger
uti sjelfwa denna obekantlfap grunden till de
SodJLlnierikaitska sleppemeö brist på nienskliga
inneioeinarr. Desto friare hasioa dock nattm-
krasierue det-slädes ntioeeklat sig nti de inaug-
faldigasle djurgestalter; fritt och obsgreiusadt
under hivarie hälft af år«et i olika gestalt; sturtqhar detta skett lifasotii iitioeekllugen af inåt-klif-
doiii of:nktlsara, soin det Libhska sandhastoet,
stundom soiii den skönaste ling, l likhet iued
medel-Asiens stepper.
Datiadt de Shdanierifanska stepperiia haf-
ioa en tunn skorpa af fruktbiir jord, och tidtals
genonidräukaö as regnslnrar, oeh siiioekas incd
yppi,1t itpofljntande gräs, sei hafioa dock d
när-boende folkstammar-nr ej kunnat läka söt-nit
sist att öfioergisioa hasostrandeih de sköttes bergo-
dalarne ioid tsar-areas- eller Orinocos flod-
oinrlide, för att försioiiiiia ntl dessa uppå träl
och källor fattiga gräoötiiae. Derföre besutt-
noö de ocksei nästan helt och hället folktom.
ioid de Enropeisla och Asrltanfka iubyzmarenees
ioet uti skogarue Ioid Orinoco, hivat-est det.
jättestaiiiuiiga laget-trädet aldrig har att frukta
niennlssans härjande hand, nian endast de ys-
piga slingerioiirternes anfall. 2lgiitio, sniä
hjortar iiied brokiga flackat-; bepantsrade Ar-
niadiller, hioilkst list råttor uppsöka de itu-
er sordeii boende hararite; hela hjordar af
:röga Chlgulrer, slöitt randade dsnr as
.·fiiiit’slägtet, hiollka tned sin lukt förpesta lus-
en; det flora lejonet iitaii inahu; Brasiliansla
igrar, soin tunna döda en oxe och släpa dei-
»ippfo·r en backe; — dessa och flere andra djur
,eiioinirra den ti«ädfatil,sa slätten.v
Nästaii endast beboell,t för dessa djiir hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
