Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
as slet mamma och handplaggor af mor Gre-
ta; han, som strantt ttted Borkett i sockerlatt-
det och slog ihjäl lattdohösdlngenä Priose tned
trissatt och till slttt agerade Robinson ttti sto-
gen. Jag menar, att dn glömt honom, for
det att ingett hört knäpp eller kntj ntaf honom
på länge. Men toar icke rädd, nog står Wal-
ter pä sig, han har äntttt uttjeket att säga.
Jag har sagt dtg förut, att han toar ett stute-
la lat och lättsinnig och öftoerdåditt, och deri
hade han många kamrater här i toerldett.
Dersore siek hatt mer ätt engåttg på pelsett och
sår toäl äntt·n, tilldese att hatt bliftoit klokare-
Men jag har också sagt dig, att hatt toar en
bra goose i bottett, oelj dersöre stek hatt.här i
toerldett ömsom stryk oeh ömsom beröm, öm-
sotn luggar och ömsom knäekor.
Ntt toar det toittter och litet mot toårett,
så att skaran bar på morgougtotstartta. Wal-
ter hade fått ett par skidor ända srått Uleå-
bor,1, och det toar alldeles märttoärdtgt roligt
att stidtt på staratt. tlln bar det af öftoer ätt-
gen och än på sjöst; ätt till skogen och ätt till
dyn. Nedftir backarna bar det af med ett
grnftoellg fart. Der knttde Walter stå på sti-
dortta, och det tnnna ej alla göra. J börja-t,
när-han lärde stg, bar det omkull — plnmo
Ined ttäsan i snön och benen i toädretl Men
sedatt gick det bättre. Till slnt knttde Walter
stå på slidorna nedför Hituntelolsackett, fosn
toar så hög, att kyrktornet ej toar mycket hö-
gre. Och då toar Walter flor på fig. Gör
ester det rerl sade ban· Nej jag tackar! sade
de andra goosarna. Och-så åkte de hellre på
Iälkartta utför dett branta barken-
Nn toar« det just före påsken, oeh gossar-
na skulle så påstlof; ntett en dag slnlle de läsa
ännu. Olyckligttoiö toar det den dagen mycket
toaekert toäder,»solett sken så grann uppå snön,
oeh trädett tooro alldeles htoita af ritts efter
nattfrosten. Walter kom l ett frestelse, som
han ej knttde emotstå. Tidlgt på morgonen
segas han slg ut med en smörgås i fickan och
sprätthågen l handen for att skida till skogen.
Nn skall jajj gå ttt på jagt, tänkte han. Katt-
ste jag möter ett toarg, och honom skjuter jag
stra·r. Jag har jtt ett knappnål i pilen. Men
bara ett litett stnnd stall jag tvara borta. Nog
hinner jag sedan låsa tttitt lera-
Nå ja, den-gången mötte ej Walter nå-
gon tvarg, fastän hatt ett annan gåttg gjorde
det, sotn dtt stall så höra i nästa berättelse-
Ittt stå-s han bara snöripornas fjät l snön
mellan björkartta, och till slut såg hatt har-
fjät. Det katt toara likaså godt att jag stju-
ter eu hare, tänkte Walter-. Den duger åt-
tnittstone att äta, och ntaoirna stall ltll något
förundrad, när jag kommer hette med harstek
till middagen.
Htvar nn hararna höllo hus, det kan in-
gett så noga säga, men Walter såkj bara fjä-
ten, och ingen Jöose toille titta fram mellan
buskarna. Jag sår toäl då lof att toara nöjd
med en snöripa, tänkte Walter. Den skall
smaka rätt bra med fås, gurkor och littgott-
syll. t
Märktoärdigt nog så såg Walter ej heller
någon sttöripa, ntatt bara fjäten. Ltag tror
jag skjuter ett ekorre, sade han. Men jag skall
skjuta honom helt litet i nosen, så att hatt
bara faller ned, oelt sedatt stall jag stänkta ho-
nont i buren och låta honom springa på rul-
len. Jasj tycker htoad syster stall sleatta åt
honom-
Ganska riktigt, der hoppade jttst en ekorre
i den hösta granen. Walter ställde slg under
granen och spände lsågetn Men etorrett hop-
pade från gren till gren och gämde slsj långa
stunden emellanåt. Walter giek omkring trä-
det, ätt hltåt, än ditåt, men aldrig passade
det att sigta. Till slut tosj ekorren ett långt
stute, och tolpo toar han borta ntl ett annat
träd och sörstoann.
Nej, nu är det däst att jag slipar hem
igen, tänkte Walter, när smörgåsen toar slut.
På trägen katt jag träsia en fata; henne skju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>