Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Men htoad sinnes i naturen, sonticke tillfälligt-
tviö någonstädes katt förorsaka skada, under
det annorstädes dest svetsningar tvåls-gnagt.
Så medföra åstoett stormarue sitt stora
oberäkneliga nytta, htoilket katt lttgtta osk, ottt
toårt förmätna hjerttt toille uppresa sig etttot
skapelsettct herre.
Dagligett uppstiger ttr jorden en otroligt
stor mängd dunst, som sörbreder sig i luften,
oeh skulle förpesta deusauuna, om skaparen icke
toarit betättkt på medel att förekomma det.
Under tointern åtager sig i toårt klintat köldett
denna förrättuittg, i det dett håller jordett till-
srusen, så att dunsterna icke kunna uppstiga.
Men redan i Marit eller April tar detnte toal-
görare afsked, och lemnar plats åt toåren, sorti
åter öppnar det fe ana täcket, oeh det-igenom
letttttar fri fart åt dunsternas uppstigande.
Dessa dunster skulle snart uppfylla luften med
ett tjock, osund och tung luft, otu intet medel
skulle finnas att förluseda dem, och åter göra
luften klar och ren. Fördcnslnll tillsiiuder ost
försynen isynnerhet ottt toårarna deostt hasts-sa
stormat-, tttatt htoilkaö tjeust toi skulle toara
ganska olyckli,sa.
Mait tanke blott på de många osunda
dimmor, på de regniga, ntolndigra dagar, som
både tvår och höst medföra. Af de strån-sakta-
de sjukdomar, htvilka uppstå deöstt årstider fin·
ner utan åstoett tydligt, att de då uppstigande
dunsterna måste toara skadliga för helsan. Och
de skulle toara ett tverklikst gift, som inom kort
skulle utrota allt leftoande, ont ieke storntartta
ont toårett skulle sönderdela och utbreda dem.
Dyliktlår förhållandet ont höstett. Under
sommaren sramloekar hettan ur jorden ett
rniiugd dunster af mångfaldig art. Ottt ttn
dessa ttttder de heta torra soumtardagarue skulle
bliftoa orörliga och förruttua i luften, så skttlle
de tttot slutet af sommaren förorsaka allehanda
stulttosatmua sjukdomar Hårntinuau göra oß
stormarna ett tvigtig tjenst. Det är de som
breda dem jenmt i hela attuoöserett, så att de
.eke förpesta lnftea. När lttftett på detta sätt
ar rensad, installer sig toanligttois tomter-t,
som förseglar jordytatt vett på en tid besvarar
oß för dest skadliga utdunstningar.
Htoettt ser icke i hela denna anordning
spårett af en toiö försytt, som inrättat allting
efter de skapade toarelserttao behof. Dnusterna,
dessa för både toerter och djur oumbärliga
eimuen skulle lätt bli sör desamma ett gift, om
icke skaparett tillika hade fkatultragt medel, sota
kunde göter dem oskadlizsa.
Saunt är, att stormarna föra dessa dua-
ster till toissa länder i det de föra dem bort
.t·rån andra. Men detta förhindrar icke deras
nytta. Ty dunsterna i och förs sig äro lekt
stadiigaz de blistoa det först då, når de så för
mycket samla sig på ett ställe och as brist på
rörelse råka i förruttnelse. Allt detta förekom-
mes af stormarue, hwilka, såsom sagdt, skumt
fördela dem i lusten·
Wid denna fördelning toifar sig ännu ett
annan nytta. Dunsterna äro ester jordmouenö
beskaffenhet, ttr htoilkett de uppstiga, af måttg-
faldig art. llr sumpiga trakter uppstiga toats
tenåugor, ttr andra stoaftoelblandade och af
förruttnelse uppkomna dunster. Dunsicr as ett
enda slag bliftoa mycket snart skadliga. Lis
söt-blandning af toatteuångor och ftoaftoelhaltis
ga dunster uppstår deretttot ett ganska sttttd luft.
Detnta sorl-landning åstadkommes snst genom
stormarna, oelt derföre letutta de alltid efter sig
ett rett och fttttd dttnstkrets. De sagta tvin-
darne skulle leke kunna frambringa denna toers
kan. Dertill äro stormar af nöden, htoilka
blanda ont htoaratttt det östoersta och det ne-
dersta luftlagret, oclt af alla dunster göra ett
enda stor gemensam tuaofa.
Ett noga förblandning, as alla slags dun-
ster år onudgängligen nödtoandig för ett lands
fruktbarhet. Och når är dnustkrctsens frukt-
bara beskaffctthet nyttigare oeh nödvändigare-,
sätta dunsterna i rörelse, sönderdela och kring - ätt den tid, då toårtuen begynner att liftva de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
