Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltmer sina kunskaper-, så ittt toäl mängeii
snrste, som i sitt begmäma palats hast otaliga
tillfälleii till bildning, ej är sö förtrogen med
höga ting, som den fattige fotgängaren, hivili
ken med sioett th möda iittagit hivarje steg
på kunskapens bana.
Under dessa sysselsättningar kallades haii
till predikaiit och slollärare i Monltmh och
hans milda, niennistoäljlande sinnelag tillät
honom ej att säga nej. Fiji-samlingen ioar
fattig, han mäste underkasta sig mäiiga försa-
kelser, skolan gick ej bra, ty han ivar ej tvaii
svid barnaniideriviöning. Meri under alla li-
danden, sätt-sil kroppsliga som andliga, sann
haii tröst i Evangeliiini och förströelse hos sina
blommor. Der, i Monlton, uppsteg inom
honom den tanke, hivats införande gjort hans
namn odödligt i meniiiskokiirlekenö annaler.
Enligt hans åsigt toar evangelium en all-
män, odelad tvi-illvilja — och tron Gads wäl-
toiisa, ingjuten i menslornaö hjertaiy for att
göra dem skickliga till ömhet och uppoffring-
oeh Christendomcn kärlek till himler af Gtid
nedlagd itvära själar, för att den, som tack-
samhet, mö uppstiga till Hvitvin, och som kise-
lek till menskligheten uppenbara sig på jorden.
Careoö hökza finne tvar genoniträngdt as en-
glachoreiu «Ära toare Gad i höjden, och frid
pll jordni, oeh menniskorna en god nyttjat–
När han nu lärde sina elever geografi,
ivarsebles han först riktigt hivilket litet rnm
christeiiheten tinnn intager, och tanken pii det
ivida större antalet hedningar gjorde honom
mycket nedslagen; men än mer bedrösivades
haii ioid läsningen as Cooks resebeskrifningar,
som lärde honom kittan asgiideriet i helst deß
enslighet. J sll många länder ioar Gad än
ej sorherrligadt så mäiiga mennislor saknade
än Ehristeiedomenö tvålfignelsert — och Earey
läste ständigt stilistikens befallning: «Gcir iit i
iver-iden och lät-er allt folkt« Och önskan att
göra något for de arma hedningarne tåles me-
delpunkten för alla hans sträsioaiiden. .
Sedaii Sl) är hade ingen missions-anstalt
funnits, och Carins förslag att tillsäiida hed-
iiiiigarne prester iväckee stor öfiverraskniiig och
bemöttes tilloehmed med hän, men den man,
hivats sältrop ivar Frälsareiiö desallniiig, hivats
ioapen ivar tillförstzjt till Gud, blef oöstvees
ioiiinerlig. Han genomtäpiade ej landet under
högljudda uppmaningar, som Petriis Eremi-
ten, men hivar han fann christliga ivtlnner och
församlingar i· kyrkoe, bad han dem behjerta
Christi ord, och hatts fasta, milda ton danade
sig iväg till alla hjertaii, hioilka ej tvoro all-
deles förstockade.
J Ketteriiig, i Okt. UR, gjordes det
första sammaiijlottet för hedningarneö oietlväns
delse. Det besteg sig till QZ pund, 2 schilling,
6 penee, comlriiijj 80 ruhel silsiver). Eit än-
nn dyrbarare gärd iooro tårar som fiöto as
medlidande, fasta beslut, som mognade i ädla
sinnat. Missionsioerket siek den grund som
sådana stora företag nödioiindigt örhöfivar
mennistorö werkliga deltagande. Mir nit de
första missionäreriia utrustades ivae Earets pre-
dikant i Lrieester, men han lemnade detta kall
för det ivigtigare som erbjöds honom, fastän
han i fin ödmjukhet, ej tänkt sig eii sidan ut-
märkelse, som att fä predika Evangelium för
hedningarne. Det ivartasgjordt att täget jkiillr
ställas till Bengalen, enen huru- kunde det jkef
Hela Hiiidostaii tillhörde dä redan ett sällskap
köpmän, kalladt Ostindiska Compagniet, som
trodde att Christendomen stulle skada deras
herraioälde— ty, iiiir man ivill qtoarhlllla
ett solk i slasioeri, må man ej gifioa det till-
gon iipplysniiig5 det börjar då esterströstra
sina nienikliga rättigheter. — De tooro derföre
på det högsta emot missionen, förbjödo Cared
och hans kamrater att gå ombord pil iiiigot
af deras stepp, de enda i England som idkade
handel på Jadicii och hotade att de nog skulle
ioeta ivisa dem ivägeii hem igen, om de ända
komme dit. Detta ivir ej Carevtt enda pröf-
ning; bondhustru delade ej haiiö missions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
