Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
hettas ofta ända till glödning. Det tvanliga
sättet att slå eld med stiil och flinta är äjtoett
ett ttpptvcirtttattde genom gnidning, btoiltet ster
genom båda kroppar-titts hastiga slående emot
kuvat-andra, då mycket små stlilsttjekett afristoas
genom flintan och stttiilta i lnstett. Gtt annat
medel alt toiirma kroppar eller att ttttoeekltt
derao inneboende doldrt toiirme är att samman-
press.t dem ittottt ett litet rum. Mait har
machiutr, gettottt luoilka tttatt katt samman-
pressa attuooferisl lust, hloariaenotn uppkom-
mer ett 123 graders toiirttte, sottt är tillräcklig
att tända fnöske, ja tillochnted att smälta lätt
till flytning östoergåeude metallblattdttingar.
Åftoensti katt en ganska stark hetta sot-att-
ledtts genom kroppars kemiska intoerlau på
hivat-andra. Watteu pli osliiett kalk upphettasis
ända till kokning. Det starkaste kättda medel,
att uttoeckla tvär-titt är solljuset, isynnerhet
Biörttettö
Rtiftvett, sottt ätit sig mätt, satt nu
helt sörnitjd uti skogsbrynet. Ett stor hög
af fiskar låg ännu wid hans sida. Tå
lunkade björnen fram ifrått skogen. Gtsd
dag, kusin räf. — Gttd dag, kusin björn.
— Hwar ialla dagar har dtt fått sti
mycket sist? — Jag har tttetat detn uti
sjbtt. — Det tvat jtt ett makalöst stinge.
uiir det tverkar tvinkelrätt mot kropparnas pla,
och niir dessa en lintgre tid utsättas derför.
När solstrslartte samlas isbrännspeglay alstras
ofta ett hetta, htoilkett l ögonblicket smälter
eller glasetar de kroppar, sottttttsiittab sin strå-
larna, ehuru tttiinga ibland dem t. ex. dia-
manter sorlslistoa oskadda i dett starkaste tvan-
liga eld.
Det iir ieke omöjligt, att solens strålar i
si,j sjelstott ärv alldeles kalla, men att de haf-
«toa den egenskapen, att i ljng grad nttoeekla
toiirtneiitunet hos kroppartte, htoilket katthättda
sker genom den stora hastighet, htoarnted de
ttöttt emot kropparnas elementet och derigenom
antingen Bgonbliekligt samtnantryeka dem inom
ett gausta litet runt, eller förorsaka ett häftig
juidniug emot dem ·«).
v) Bilsliotljet i populär Naturlnunigbet.
fiskafänge.
Det tvar ett godt räd. —«Hiill till godo,
kusin björn.
Satnttta qtvtill blef en stark köld.
Björttett, sotn mindes rtiftvens lärdom, gick
ned till isen pki sjön. Der satte han sig
strax med stoansen i waken. Ottt ett stund
kände han likasom någonting knipa kring
stvansen. Dii blef han ganska nöjd. Det
Will dtt ej lära mig meta också? — Af ar sistarua, sottt knipa sig fast. Jag tvill
hjertat gerna, tttitt bästa kusin. — Nå sitta beskedligt stilla. Så blir det wißt ett
huru gsr det till? — Det tvill jag stiga ypperligt fiskafänge-
dig, björn. Passa på ett tvittterqwtilh sottt Sri satt björnen ända till morgonen.
ar duktigt kall. Gii dki ned till wakenEntellertid hade tjock is frusit pil waken.
på isen. Ltigg sedatt’ ditt stvans i maken. Bjömclls stvtms hade frusit fatt Uti . ism
Sitt sedatt alldeles stilla qtvar till tnorgo-«Nu började Ralle ledsna. Jag måste tvål
neu. Drag sedatt ttpp swansen. Då hätt- till slut draga upp mina sistar. Mett det
ger ett ftsk tvid hwarje hårstrå. -Mi det tvillc ej lyckas. Stvanlett satt fast. Björ-
såttet brukar jag meta. — Tack, kusin rås. nett kunde ej komma ur fläcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
