Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
slängen tanke-. jag tlit tänker-,
slänges- slilltt bitit, jag bek-
Att frätt jordens alla fröjder-,
Ilvillia ltitts så sankt kütsgit,
nätt till himlens Igustt ltctjtlets
slog beständigt sikittla tttäl
Tzs ett var-m, ett evig sommar
Uli sIostt liii-lerl- tiot-
Flik ett ltvttk sil liket-list blommat-.
sota vill ltakvtt Ettnttttt trät-. —c.
War. god mot de fattiga.
Tredje stilett-
Satnttta plato, sottt i första akten, utan-
för stttgatt.
Försttt Zeettem
Axel, lita kladd som i attdra akten-
sitter på gräsbanken och täljer trtidskedan
Ftirdiga skedar ligger liredtoid honom. Peltr
inkommer, btirattde på ryggen en knippe
med tvisptar och ttvagar.
Pehr. Si god tttidda,1, Axel. J- da,j,
tvet dn, har jag hast god lycka. Allt det här
har jag bundit. Jatj är så förnäm ntt, att
jag binder till och ttted toisplar. Det betalar
dtt och Rosina äro. De tro att ni ärv lila
fattiga sottt toi.
Arei. Orl) då kottt det ottda högmodiga
sinttet östoer tnig, och jakt tog ett käpp ochjjlog
pojkarna, ja jazz slog dem sci . . · sit. Noa
mins dit det. Och det toar dumt gjordt as
mig, Pehr! Jag borde ha kotntntt.«ihe«ig httrtt
jag förr toar högmodig och elak mot dig, vett
i stället att hanen-ts, så räddade dtt mitt lis.
Pehr. Det är så längesedan, att jag
glötttt bort det. Rosina otlj dn ha ttn bott
ett helt år hos mor. Ja, precis i dazj är det
ett år, Arell ,
Akel. Htoad fager dn, är det ett år?
Tidett går sct fort, när nian beständigt arbe-
tar.
Pehr-. Ja, gör dett inte? Och tvet dn,
Arct, htoad tttor sade häromdagen, ttiir dtt
toar tite? Jazt tackttr Gttd lin-tar dag för A-
rel, sad« hon, ty hatt, som förr toar dett ela-
kaste as kr alla, han har tttt blisntic dett allra
bästt1. Han arbetat· mer ätt någon annan as
er och lyder min minsta toink och är nöjd tned
litet och har liirt sig att frukta Grid. Der
satta-s bara ett sak stamt, sad’ mot-·
fi,1 bättre, och ntt går ingen nöd på ost, sedan.
dtt har lärt dig att göra präktiga trädskedar.!
Det år inte sa lätt sottt tttsttgen tror. l
Axel. Ja, tttt börjar det gå. J bör-
jatt sittr jag mig beständigt i fingrarna, och
när jag toille sälja mina första skedar åt klor-
Earetttot-, sad’ hon: de der dnga inte rit gri-
sarttal Jag toar så ond, sci ond, att jag
tvarit särdizs att kasta henne skedarna i attfi,1-l
tet. Dtt katt tro, det tostttde på att bjttda ttt
Axel. Kiira dn, det fattas tnvcket, mite-
ket ännnl
Pehr-. Der fattas ännu det, sad’ mor-
att Axel lär sig kttstott sitt heta och stolta sitt-
tte till riitt ödmjukhet. SF sad’ mor-
ArseL Jet, ser dn, det mar just det jag
sade. Det är det allra stväraste, att oskyldigt
bli föraktad och illa behandlad oeb ända kmt-
na hattttms ottdt med godt. Det kan dn,
Pehr, men jak-s — jag är ett stor slyngel, japt
kan inte låret mig det. Och dersöt·e liir jazj
tvål aldrig mera js komma tillbaka till mitt
tnit arbete. Cngång hörde jag pojkarna ibyn
ropa åt tnig: hivad skall dtt tned skedar-, dn;
som ingen gröt har? I
Pehr-. Ja, ingett i hela britt toet htoemI
hem.
Pehr.
Axel. Nej, det går inte, Pehr-, det går
inte. Riir ttågott slät· tnig, måste jag slii till-
––-
s bara, så går det nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
