- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1857 /
39

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

Lesonet liksottt tigertt och dylika rofdjttr
springa sällatt. Det går eller smyger, och först
när det kommit nära, störtar det fram i ett
par språng. Det är häraf tydligt att det må-
ste smyga feg på sitt rof och icke blott är ita-
padt till öppet angrepp. Deß grunddrag ät-
således styrka, förenad ttted erforderlig lift och
försigtighet.

Till föda behöstoer det dagligett ttttgefär
sentton marker kött. Sotn det föredrager ny-
slagtadt kött och fällatt nedlåter sig att äta ttoå
gånger af satttttta djur, katt man föreställa sig
htoilkett förskräcklig förödelse det måste attställa
ibland atttiloper och dylika dsttr. Betrakta tvi
en af dessa oskyldiga toarelsers död, def; för-
skräckelse, då det hör tttördareas gräsliga språng,
dödsångsten, då det kätttter sitt strttpe mellan
odjttrets tänder, så uppfyllas tvi aj förtoånittg
och fasa tvid tanken på de otaliga offer, dettne
skogarnes konung behöftoer till fttt underhåll,
och att deß lefttad ofta icke slutar förrätt tvid
sjttttionde året! Se toi oß toidare omkring,
så finita toi ständigt samma förhållattde, ehttrtt
i mindre skala. Kattett gör liket stor förödelse
bland fåglar och råttor, och är, i förhållande
till sitt storlek, lika blodtörstig sotet lejonet.

Htoettt har ieke hört omtalas lejonets ry-
tande? Det är ett frttktanstvärdt, fasa och
förskräckelse ttpptoäekande ljud. Nefaude påstå
att det liknar ett bttller, sottt föregår en jord-
bäfning. Så fort de i ödetnartett htoilande
djttrett förnimma detta förskräckliga läte, rusa de
tipp, fly åt alla håll, och kotttnta icke sällatt
jttst i den fara, de sökt nndtoita.

Såtoäl lejonet, sottt hela det öfriga katt-
slägtet, går nattetid ttt på rof, htoarföre deft
synorganer äro synnerligen skärpta. Hos alla
djur-, htoilka söka sitt föda ont natten, är all-
std ögat omanligt stort, för att så mycket bättre
kntttta uppfatta ljusstrålarna. —·Förmågan att
kntttta se i mörkt-et, htoilkett är kattslägtet egen,
förekottttner oß sannerligen gåtlik. Menniskan

fer l mörkret sämre ätt något djur; men hon
har derföre ersättning i lins och lampor-. —-
Detttta ögats beskaffenhet är synnerligt nöd-
toättdig för lejonet, för att det skall kunnas i-
genkänna sitt byte ont natten; gettottt sitt kraft
och toighet försäkrar det sig sedatt derom. Att
toissa djttr se skarpare ont natten, ligger i en
djttrögat egen tttembran. Dett mettskliga mem-
branen är stoart, så att alla ljusdagrar, som
falla derpå, upptages; hos de nattliga rosdjttk
rett år den det-emot mer och mindre ljus, perl-
htoit, gttl, grött eller annars brokig, htoarige-
ttotn ljusstrålarna återstndsa frätt ögat,t« stället
för att slockna.

Kattetts så kallade tunet-hår haftoett i toäl
sett eller hört omtalas. J uatttrtillståttdet äro
dessa hår af stor toigt för djuret, ty de åro
deß kättfelorgatter. Den minsta toidrörinsx på«
dessa hår kännes af djuret, ehttrn håren sjelf-
toa äro känslolösa. Dessa ntnrrhår besinna
sig hos lejonet liksom hos katten, på ömse si-
dor ottt nosen, sålttttda att dessas ändpunkter
toända sig bakåt. Tättka tvi oß nu lejonet,
tvid halfdager smygande genom täta busksnår,
så blir of; nyttan af desstt låttzsa murrhår klar.
Te underrätta det om htoarse hinder, son-
möjligett katt förefinttas. De förhindra lös
och qtoistar att bullra, htoilket skulle toartta det
hotade roftöet, ont det skulle försöka att hoppa
igenom för täta buskar. Mart-håren och de
mjuka ratttartte sätta det i ståttd att tued stör-
re tystnad ätt till och med orntett smyga sig
på sitt osser, ehttrn denne kryper igenom grä-
set och icke förr märkes, ätt det öftoerraskade
offret redatt är ontslittgradt.

Dessa ärv lejonets förnätttsta egenskaper.
J kännen tttt def; utseende, deß rytande, hwar-
ttted det skrämmer sitt offer, deß öga sottt ser
imörkret, deß hörselorganer, def; mjuka ras
mar, htvarpå det lsndlöst jramfntyger och deß
stora styrka; att icke omtala dess starka tänder
och des- toäldiga käkar, htoilka ktnma sönder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1857/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free