Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Barttettö sattttal hade ttoptoiickt den lilla
titnsiettz hatt gjorde ett fönster i sitt bräkt-tigit
siai;lt hatts blick tråttjjde ttt i dett toida lortl-
den; hatt såjt ljttset oelk han gladde fnt deråt;
solen tvårtttde honom; hatt fortoåttades östoer
illit. — Htoad stall detta betydtt2 sade hatt-
Aldrig liar satt kättttt ett sådatt toiirntez det
måtte toara godt att lestoa i denna toerld.
Fratnåt dersötsel
San stöter iinttn ettgåttg etttot sitt skal oelt
af det lilla söttsit«et blir ett liten bot-t. Han
sticker sitt httftond ttt genom denna bort, slridet
småningom oelj saittt seant och iir slutligett helt
oeh hållet ute-
Skådattde strart derpå gettottt sitt genom-
siittliga täcke, set« han nära till sitt ett droppe
liar dagst, i htoilleu solens strålar lekte.
— Jag toiil dricktt ttr dett klara lållatt,
sade hatt, och sorsokte att gå dit, tnett hatt
kunde icke; hans tttoder hade såt starkt spunnit
hvlsaty att det toar honom omöjligt att lysta
upp dett. Luoad toar att göt-a? Ester någon
betänketid, begynner han att asgttaga iitt en,
ön ett annan tråd och, tack toare hatts ihär-
digljeh lockttö han upplyfta sitt genomskinliga
täcke. Gåettde
stedsiiilia sitt lust att dricka af det klara matt-
net. Htoillett glädje for hottottt att anda-s dett
fria lttftetti Gtt ljum toind blåser på honor-t,
upprist« daggdroppens toa-tett och sprider kring
honom en behaglig doft af bloittntortta.
— Nes, fager dett lilla masken, tttatt skall
ej tttera bedraga mig. «Htoarsöt«e stttlle jag ock
ätet-toiittda ntera under det qtosistottttde täcket,
hutat-säte iroptt in i det sörtorkadeskalet2 Jag
toill hällre gtoarstadna hår i det fria. Detta
ställe har doftande blommor oeh talrika blad,
toid htoilktt tttatt tttatt att behostoa frukta för
något katt stifta fig.
Knaopt hade han sagt detta, då- det ha-
stigt började susa i bladen; myggorna begynte
urta, hintlett förmörkades och solett dolde " sist
derunder, kan hau slutligen till- «
bal-ont moln, kråkorna krarade och gässen sire-
ko, med ett ord, det blks «ett herrans Iviider.·«»
Wattuet sköljde bftoer den lilla tuaskett och ttnÅ
der honom utbredde sig ett flytande oeeatt. Hatt«
skålsde as köld och fot-stråkinst. Med möda
bibehållande sansttiugeth sautlade hatt alla sinck
krafter och, siat-ande på sitt lilla hustrun-, slå-
pade hatt stg till det hem, sottt sett honont sö-
da-3. Der ttobtoiit·tttde sig nu den lilla snaskem
Jtuellertid upphörde regnet; soiett syntes åter
och deß strålar tindrade sa toackert i regndrop-
barna.
— Nej, sade den lilla malleu, ntatt stall
ej tttera loeea tttig nt, nej aldri,1! Husai-före
gå ttt ifrått tttitt lugna barndoms toaggaf
dötoad hatt iir konstig, den dee solen! hatt sör-
tjnsar ost, hatt tosirnter ost, nten toiil ej milk-
tta söt« otoiidet«.
Sii passerade ett dag, ett annan oeh es«
tredje.
Dett lilla masken bles gtoar i sitt hylsa
litaande iitt på den etta, ätt på den andra si-;
datt Någottgåug sittck han ut httstottdec, tnen
drog sir åter tillbaka efter att hastott ltjtt sugit
af ett blad.
Jten se! på hans kropp stjtteö ett litet
sjun; och, innan ett toeeltt söt-gått, år han helt
oth hållet höljd as ett tnåugiiirgad hårbekliid-
uad. Med htoilka lysande sarger har ej net- ·-
tttrett prtjdt honotnl Holt har otngiitoit ho-
nom med röda band. hon har långsester hatts
klädnad saftat gttla knappar och prhdl hatta
hals nted stoarta och gröna ringar.
— Hå, hål sade dctt lilla« ntaskeu, skall
jag tillbringa hela tttitt lis i denna trånga sång
tttatt att s-. något annat iitt detta täcke? Hai »
tttatt då intet att göra i toerldett? tht stän- «
digt ligga otoertsattt blir, jakt måste beliinnet
det, bra ledsamt; det blir tröttattdr. Nog skulle»
jajt iindå gertta toiljtt se toetldett och toistt miss-« «
det; måhända sinlle jag toara nyttig till nå-:
got. Htvadl behöstoer ntan tvijl frukta söt «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
